Stundande Skilsmässa!

Haha... nu satt ni i halsen va (ni trogna bloggbesökare som känner mig).

Än så länge gäller det inte Robban och mig, utan Maggan och Cherokee. Det börja bli hög tid att skilja dom åt...snyft... har separationsångest varje gång. Säkert mer än de kära mammorna har. Vet ju själv hur det är med en snart 18 årig dotter som upplyser mig, titt som tätt, hur underbart det ska bli å få egen lägenhet!

Cherokee är ju faktiskt 10 mån nu och behöver bli en egen individ. Det går fortfarande bra att ha dom ihop, boxen räcker gott och väl och Maggan är i väldigt god kondition, det syns inte på henne att hon fortfarande dias, även om det nog mer är som en tröstenapp för Cherokee än det är mat. Men nu börjar Cherokee behöva mer kraftfoder och hon hinner inte längre äta upp innan Maggan kommer och själ, så då är det dags. Dom kommer fortfarande gå ihop på dagarna.

Många tycker nog att jag är helt tokig som låter "fölen" bli så gamla innan dom skiljs på nättrna, men jag tror att det ger sig av sig sälvt om man utgår från stoet. Dom talar om ganska tydligt om det är dags. Tycker nog att många har lite väl bråttom att ta ifrån fölen, jag tror dom blir mer harmoniska om dom får vara med mamma så länge det går och särskilt om stoet inte är ombetäckt. Om Maggan hade varit dräktig nu så hade Cherokee fått flytta ut lite tidigare, men nu är hon ju inte det.

Aragorn han åkte ur Maggans box när han var 7 mån, då började han bli väldigt "pubertetig" och ville väldigt gärna rida på allt som rörde på sig, det blev en snabb kastrering efter att hans matte, Marie, fick nog av hans pojkfasoner. Det gjorde honom gott.

Botijo han fick vara med mamma, Campanilla, tills han var 9 mån men han hade inga förpubertets-problem ( det har han inte fått än) men här var det Campanilla som sa ifrån och jag var också rädd att han skulle få nångra knasiga ideer vid ett obevakat ögonblick. Han fick istället bli kompis med Aragorn .

Hur som helst är planen att sära dom till helgen, usch vad jag våndas. Tycker det är så jobbigt första dygnen, även om det aldrig varit något problem tidigare, men man vet ju aldrig.