PRE förening och mera vägg!

Vill tipsa alla PRE-entusiaster att nu har en regionförening startats - Region Mitt Pura Raza Espanol. Det ska bli spännande och väldigt roligt. Ni kan läsa mer om detta på föreningens hemsida:

Region Mitt PRE 



... och tillbaka till vardagen:)
Det händer grejer nu. Vips så var båda långsidorna isolerade och vi har börjat sätta panel. Skönt när det biter lite och man ser ett resultat utan att man slitit ihjäl sig. Bara som en jämförelse så tog det 1 tim att sätta lika mycket panel på väggen som det tog minst 5 timmar att sätta i taket - puh... vad vi slet! Nu börjar vi äntligen se ett slut på detta projekt och jag har tom börjat "fantisera" om att inreda stallet - kristallkronor och pelargoner, blir det om jag får bestämma och fotokakel på Heleno i spolspiltan Fina stalllyktor och smideskrokar i sadelkammaren.... ahh vad jag drömmer mig iväg men det kan jag väl få göra:)

Tack Gullviva!

Nu blommar gullvivorna här på gården och då tänker jag på vårat fjordsto som hette Gullviva. Jag är inte vidskeplig av mig men jag tror ändå att det är "våran" gullviva som följt med oss hit. Nästan ingen annanstans härikring har jag stött på denna söta lilla blomma, som till viss del är fridlyst.

Gullviva fick jag och min syster av mormor och morfar när jag var 11 år. Mormor tyckte helt enkelt att vi skulle ha nåt kul att göra när vi var där och hälsade på:) och kruxet i det hela var att mormor och morfar bodde 50 mil bort så ni förstår att varje ledig tid och alla skollov tillbringades hos dom. Morfar fick sköta om henne mellan loven och han hade tanken att använda henne i skogen, vilket han också gjorde till husbehov, även om dom hade delade meningar om hur det skulle gå till då Gullviva hellre gick iväg och betade lingonris än stod still när han skulle lasta timmer. När hon kom till oss var hon bara 2 år så jag fick den äran att rida in henne och det är något som jag inte riktigt kan förstå idag, hur dom kunde tillåta en 11-åring hantera henne hur som helst, men, men, det gick det med, med livet i behåll.
När jag sedan gick ut högstadiet så hämtades Gullviva ner hit till Falun och blev ridhäst på allvar. Det var dressyrträningar, hopptävlingar, barnridning på marknader och julskyltningar osv osv... så kul vi har haft med henne och så många som hon fostrat.
Gullviva blev kvar med mig och syster tills för 3 år sedan då vi fick ta bort henne pga ålder, då var hon 30 år. I 28 år fick vi glädjas med henne och jag har henne att tacka för mycket!

 

Här är Gullviva med min Therese som då var dryga 3 år, i full fart!

Gullviva och Maggan in action!

Här är det löshoppning och var det något hon var bra på så var det att hoppa, högt och snabbt!

... och här är Maggan, i unga år, som jag hittade ett gammalt kort på,

Arragorn och Cherokee´s mamma.

Campanilla XIX -min lilla juvel!

Måste få lite balans i bloggen och då passar en liten video på Campanilla jättebra. Snart står hon
här hemma och det känns helt overkligt - 20 år har jag väntat!! Snacka om att jag är tålmodig...  och när hon kommer hem så ska jag pussa på henne varje kväll innan jag lägger mig!


Den gångna veckan har varit en sån där som man inte riktigt vet om man kommer att överleva, men nu är det söndagkväll och jag lever i allra högsta grad. Det har varit jobb på jobbet, jobb här hemma, jobb med mitt eget och jobb med andra och på det en massa deadlines som avklarats med andan i halsen... puhh... så nu känns det som om jag kan slappna av och i lugn och ro "pyssla" med stallbygget. Hör och häpna, men jag tycker faktiskt att det är en sorts avkoppling att gå upp till stallbygget och bara va, slippa tänka för mycket och köra järnet fysiskt.

Ändå har vi fått en del uträttat och taket är äntligen färdigt, ända in i minsta detalj tom. Tror inte det blir nå mer tak nu på ett tag. Vi har gjort klart väggarna på kortsidorna, också, även dom i minsta detalj, tjohej, reglat upp och förstärkt där boxväggarna ska fästas in.... också har vi satt ut fönstren. Dock består dessa av sopsäckar än men det var ett bra sätt att se hur byggnaden kommer se ut innan vi monterar fönstren för då är det försent:) Nu är nästa projekt att regla upp och sätta in fönstren, isolera långsidorna och slå på innerpanelen sen ska boxarna in!

... just ja, glömde att all el ska dras och ventilation ska in...

Äntligen en vägg!

Bloggen har bara kommit och handla om bygget så jag måste ut med lite bildbevis att hästarna lever och mår bra:) Cherokee och Campanilla är bundisar och Campanilla är den som fått roa och leka med Cherokee medans mamma Maggan är den som bestämmer och fostrar. Snart börjar det bli dags att betäcka damerna så nästa år hoppas jag det går några fölungar bredvid och då i hagarna som fotot visar uppe i min topbild.

Nu är det ju så att det enda som händer i min/vår tillvaro är jobb och stallbygge och så får det lov att vara tills hästarna är hemma. Det känns ändå inte så långt borta nu. Vi har faktiskt gjort klart väggen på ena kortsidan. Vi var tvungna att avbryta arbetet lite med att sätta panelen i taket, det höll på att gå oss på nerverna fullständigt. Det är ett enormt monotont arbete, ett jäkla spring upp och ner på stege och ställning, mer psykiskt än fysiskt jobbigt. Det händer inte så mycket när man satt upp en planka, men men, bara att kämpa på...