Världens bästa snickare...

... heter Lennart & Bosse, puss på er! Det är inte en snickare på bilden, utan en yogande Robban mitt i bygget. Ni förstår ju att vi behöver lite extrahjäp!

Imorse körde bästa snickarna igång arbetet med att reparera fuktskadan. Gissa om vi var spända när vi åkte ut på kvällen för att se vad dom hunnit med och vi fick nästan en chock, så flitiga dom varit. Vilken härlig känsla att bara komma dit och en massa jobb är gjort.

Dom hade rivit väggen mellan vardagsrummet och toan, börjat växla av takbjälken och rivit ut golvet i lillstugan, den som ska bli Therese. Det roliga var att under det synliga golvet i lillstugan så hittades ett riktigt gammalt golv välbevarat. Plankorna är 30 och 40 cm breda och 4 cm tjocka. Golvbrädorna har satts ihop med täljda pluggar istället för att det är spontat. Gissa om vi blev glada, så nu har vi bestämt att det blir inget klinkergolv i hallen utan ett robust trägolv. Det spar en massa arbete åt oss och vi slipper vänta in hantverkare för att lägga klinkern. I lillstuga gjuter vi ett nytt golv.

Ja är bara så glad i detta torp och har nog aldrig kännt mig så hemma någonstans som här. Lite märkligt, faktiskt. Kanske för att det påminner mycket om mormor och morfar´s gård, så nu längtar jag till det blir vår och sommar så man kan springa ute i grus och gräs barfota.

Så här såg det ut igår när vi lämnade torpet:

... och så här såg det ut när vi kom, idag...

Här är skadan på övervåningen, håll i er:

Snacka om fuktskada. Här har det läckt in i minst 30 år?!

Lillstugan, där dom rivit ut golvet ända ner på backen:

Golvbrädorna:

Åsså lilla Mio som är så trött!

El Caballo - nytt nummer

Nu finns nov-dec numret av El Caballo att läsa på nätet:

El Caballo

Väldigt lite PRE...

... är det här nu. Tiden går och huxflux är Botijo anmäld för avelsvärdering. Denna lilla krabat som skulle varit såld och någon annans för längesedan, enligt planen, hmm... Så blev det inte och nu har han blivit en stor kille och tanken är nog att behålla honom ett litet tag till för att se vad det blir av honom. Han har utvecklats väldigt possitivt från det att han var ganska anskrämlig och oproportionerlig som liten. Han blir den lite mer högbenta och eleganta modellen, ser det ut som. Kanske får jag nån nytta av honom i framtiden. Ska bli kul att se vad han kan ge för avkommor så småningom. Planen är väl att hitta ett sto som matchar honom, gärna som också är lite högbent och kanske med en lite högre ansatt hals och med flytande gångarter. Botijo´s mamma Campanilla har väldigt bra gångarter men det har inte nedärvts rakt ner till Botijo, han har inte samma schvung och långa steg som sin mor. Men det borde ändå ligga i hans gener och kanske han nedärver det, ska bli spännande att se. Han har absolut inte någon dålig gång utan han är reglebunden, taktfast och har längd i steget. Skritten är iallafall jättebra, där tar han bra med mark och det är nästan huvudsaken - en dålig skritt är svår att göra något med.

Detta med gångarter är väldigt på tapeten nu i pre-aveln. Jag vill naturligtvis också ha en häst med bra gångarter, annars kan man ju inte rida. Skulle vara skitjobbigt med en häst som grisepasssar eller rör sig som om den vore halt, det skulle inte vara så bekvämt, kanske.... inte skulle den kunna balansera sig heller. Ändå så ringer en liten varningsklocka för mig. Det finns, enligt mig, en stor risk med att sätta gångarter som den primära variabeln för hur man selekterar. Så har man ju bedrivit halvblodsaveln (om vi pratar dressyrhästar) senare åren och det har ju resulterat i att det finns väldigt många extrem-hästar som inte så många klarar av att rida. Det finns liksom inga gränser för hur man kan avla, rida och nästan tortera sina hästar för att dom ska vifta och flaxa så mycket som möjligt med benen, så vill vi väl inte ha det? Själv tycker jag nog att temperament måste vara det primära, har man en häst som är trevlig att umgås med och som har ett bra arbetshuvud så blir den ju också ridbar och går att utveckla hur mycket som helst. Exteriören måste bli den andra varabeln, hästen måste ha en sund exteriör så den håller att ridas på i 25 år. Vi ska inte behöva byta hästar vart 5 år, för att dom gått sönder. Sen får extraordinära gångarter komma som en lite extra kryddig bonus. Vore så läskigt att se PRE-aveln gå åt samma håll där man bara går på det som är flashigt för stunden och på bekostnad av en en sund exteriör och ett bra temperament.

Botijo, liten bäbis...

 

....och ca 6 månader... gullunge!

Lycklig!!

Hur kan man få ett lyckorus av en bit panel? Både jag och Robban lämnade Gården med ett stort leende på läpparna ikväll - vi fick en jätteenergikick och nu vill vi snabbt tillbaka imorgon.

I "brist" på annat så började vi riva av väggskivorna i köket, där vi hade tänkt att ta fram timmerstommen och hittade bakom 2 lager skivor, en pärlspontpanel anno typ 1900-tal, måste vara orginal. Helt underbar är den och går från golv till tak. Det är så spännande med detta hus och vi hittar skattgömmor, hela tiden. Nu har vi bara tagit ner en skiva men vi tror att alla köksväggarna är beklädda med pärlspont, bara att hoppas att den inte spruckit eller gått sönder nånstans då det har skruvats en del i den. Tänk att jag kommer få ett äkta shabby chic-lantkök med vit orginalpanel från golv till tak. Sa till Robban att vi skiter i badrummet, sätter in en hink där och kör igång med köket istället:)

..och här är hallen som nu är färdigkonstruerad. Vi tog ju bort väggen och öppnade upp trapphuset. Det gjorde underverkmed hallen som annars hade kännts trång. Nu är nästa steg att måla och lägga golv. Här på väggarna så sitter det en ohyvlad panel på tvären som ska målas vit. Får se hur det blir, tror det kan bli bra.

Här är hallen från ytterdörren sett. På kortsidan mot köket kommer timmerstommen få vara synlig. Som ni ser så är det målat både grönt och rött på den som jag hoppas går att slipa bort. Annars får vi måla om den, vit eller grå kanske. Funderade faktist på svart, också. Skulle nog kunna bli kul.

Ja jäklar vad vi bygger hysteriskt nu. Dagarna går så fort och man önskar dygnet hade några extra timmar, nu. Mina hästar tycker inte att det är lika roligt och har börjat ge upp hoppet, tror jag, om att få se matte mer än vid den ordinarie dagliga skötseln. Men nu måste det bli så.

Idag blev iallafall Maggan och Campanilla lite extra pysslade med då dom fick pedikyr av Jörgen.

... åsså lite mer pärlspont, som man inte kan få nog av:)

Tjolahopp!

Kan det inte ge sig!

Nu har jag fullständigt lessnat ur på denna kyla. Det har varit konstant mellan 26-30 grader nu i en evighet... blir så trött. Idag frös vattnet ända ut, annars brukar det bara vara kranen som fryser, det är ju lagomt kul. Efter en heldags arbete med fläktar och värmekabel så kom det igång igen, en jäkla tur annars har det det blivit katastrof. Att köra vatten till 7 törstiga hästar, tar sin tid. När vattnet kom igång igen så sprack naturligtvis duschblandaren men som tur var så var stallägaren på plats och kunde stänga av fort som attan. Hade han inte varit där så hade vi haft ett vattenfyllt stall igen, kul, kul. Nu får det lov att bli lite varmare så hästarna får tillbaka sina rutiner. Funkar inte att bara låta dom vara ute 1 timme om dagen, i längden, det blir så mycket merjobb. Dom är duktiga ändå och tar det med ro. Botijo och Arragorn är nog dom som längtar ut mest och få busa av sig lite.

Stona passar också på att rasa av sig lite, när dom väl kommer ut:

Här kan man undra om det inte är en lite Heleno-bäbis, ändå?

Hem till gården!

Idag blev det ett dagsverke igen och det flyter faktiskt på. En och annan svordom blir det, men det får man väl räkna med. Nu har vi reglat upp badrumsgolvet och trots att det bara var 4 golvreglar som skulle på plats så tog det en halvdag, ändå. Gamla hus är charmiga när dom är klara men mindre charmiga när man håller på, varje golvregel var tvungen att skräddarsys och det ska bli vågrätt också?! Lite problem blir det eftersom Robban är millimiter-polis medans jag tycker att det får ge sig i slutändan - tur vi är olika så det tar ut varann och blir nån rätsida tillslut.

Idag var det - 30 grader på morgonen och det höll i sig bra hela dagen. I huset hade vi +6 så det var en "behaglig" arbetstemperatur. Fortsätter det så här så kommer snart allt frysa. Grillade hamburgare ute i -27 och dom frös nästan på ovansidan när dom låg på grillen. Det blev gott iallafall.

Robban och Mio var ändå tappra i kylan.

Mio är gärna med snickrar.

Hästarna fick hålla tillgodo med en innedag. Det börjar bli så utkylt i stallet så vi törs inte läppa ut dom. Dom var ute en stund igår och vi får försöka få ut dom imorgon igen. Vi har nu -3 i stallet och fortsätter kylan så kommer det bli olidligt. Nu är det dubbla foderransoner som gäller så dom har att knapra på hela tiden. Halmen hjälper också till att värma och som lite sysselsättning. Törs inte lämna stallet med fläkten på heller, usch om det skulle börja brinna, men snart blir vi nog tvungen till det. Tror aldrig vi haft så här kallt i stallet. Vi använder ju ensilage nu och då blir det tomt på loftet, där har det ju annars varit fullt med hö. Kan vara det som gör det. Nu har jag börjat sprida ut gammalt hö som legat kvar, få se om det isolerar lite. Nä, nu får vi be till vädergudarna att det blir lite blidväder.

Idag satt den!

Lyckades lura oturen idag och hittills har det varit lungt. Iofs är det inte riktigt slut på dan än men eftersom jag krupit ner förkyld i sängen nu, så borde det gå hela vägen.

Idag var Jörgen och skodde Heleno och verkade Arragorn. Nu har han fått riktigt fina fötter, Heleno, sprickan är helt borta och man kan se nu att han belastar yttersidan som han ska. Så skönt. Tror inte det finns en PRE med bättre hovkvalitet än Heleno, som ett kassaskåp som Jörgen säger. Inte är dom små, trånga och höga heller vilket många PRE är drabbade av. Kanske konstigt tycker ni iom sprickan, men den uppkom av yttre våld och har han inte haft sina "järn" hovar så hade det nog inte gått så smärfritt. Lika är det med Arragorn och Cherokee, båda har ärvt Helenos fina fötter och det känns verkligen skönt, för en bra hov är värt hur mycket som helst.

Nu har jag gett mig den på att jag ska lära mig hur min kamera funkar. Det blir inte bra!! Har läst på nätet, i instruktionsboken och jag förstår ju inte ens vad det betyder, blir galen. Heleno tycker iallafall att det är kul och nu kan man nästan be honom showa lite, så gör han det, en vissling så är han uppe i luften.
Nu har ju inte han sett bilderna än och fick han det så vill han nog inte posera mer...

Dumt att bryta nya trender!

Årets andra dag bjöd på mer otur - vicket flyt jag har, tror jag måste köpa en trisslott. Hade förmånen att få kliva upp kl 02.30, natten som var, då min partydotter huxflux ringde och ville ha skjuts hem. Det var egentligen meningen att hon skulle sova borta men hade ångrat sig. När man inte är inställd på att åka och hämta mitt i natten, så är man smått tjurig och förbenat trött, innan man kommit iväg. Då vi hade våran "rätta" bil kvar hos våra nyårsvärdar så fick jag ta Therese övningskörnings-golf och dra iväg. Kom in till stan, ca 10 min körning, och bilen blir inte varm och jag börjar misstänka att detta kommer inte gå hela vägen. Fick fatt i Therese som höll på att frysa ihjäl - inte konstigt när det är -23 och donnan har högklackeskor och partytop under parkasen, typ. På väg hem från stan börjar det lysa rött, ringer Robban (som om han skulle kunna göra nåt) och får tipset - kör försiktigt så lång du kan. Förstår att det är dags att kalla in en backup och ringer syrran, innan hon svarar så säger det POFF och kupen blir helt igenimmad och jag ser absolut ingenting. Försöker styra in mot kanten och tvärnitar. Therese och jag kastar oss ur bilen då jag inte är säker på om det är vatten eller brandrök. Där står vi på skogen, mitt i natten i minus 23 grader - inte kul med en Therese som knappt hade kläder på sig och jag mitt i detoxkuren med nattplåster på fötterna. Syrran var iallafall snabb att komma och undsätta oss och jag kan säga att hädanefter så kommer extrakläder förvaras i bilarna.

Apropå det, så är detox en avgiftningskur och finns i olika modeller. Det är meningen att man ska bli av med alla slaggprodukter och bli som en ny människa. Jag kör japanska nattliga plåstervarianten under fotsulorna och det kommer ut en hel del konstigheter- mycke mysko. Har nog aldrig varit med om maken, faktiskt. Om jag blir en ny människa får vi väl se...

Vilken kanonstart...

... på det nya året! Kommer till stallet för att luncha hästarna och möts av en fontän utan dess like inne i Campanillas box. Det hördes ända ut hur det sprutade vatten. Antagligen har det stått så hela förmiddagen för det var 2 dm vatten i halva stallet. Campanillas permanentbädd flöt omkring. Jippi, precis vad man önskar i kylan. Retsamt så har hon boxen längst in istallet och bort från golvbrunn, dessutom har hon den nyaste vattenkoppen - modellen i plast. Tacka vet jag gjutjärn! Det var bara och kavla upp armarna och sätta igång och skotta. Vet inte hur många kärror som jag fick köra ut. Inte gick det att fylla hela kärrorna heller för det var supertungt när allt var pissblött. Det var en plugg i överkant på koppen som sprungit läck och det stog då en sprut rätt upp i taket och det droppade som ett kallt isregn. Det är rent nu iallafall i hela boxen.

Tack och lov så hände detta under dagen när hästarna var ute. Tänk om det sprungit läck inatt, då tror jag Campanilla dött av chock och köld och kompisarna bredvid hade nog hoppat över boxkanterna. Usch vilken olycka det kunde ha blivit, ryser av bara tanken. Efter detta har jag bestämt att det blir hinkar och slang i det nya stallet, inga vattenkoppar, tack! Inte blir det ett kallstall heller, som jag har haft tankar kring och fått offerter på, nej nej.

Nu ligger jag och detoxar mig, ett plåster på varje fot. Har jag tur så kanske det drar ur min förkylning. Lite skeptisk är jag till detta men jag fick en 5 dagars-behandling av min kära syster i julklapp så jag ger det en chans. Man kanske blir en ny och piggare människa under 2010 om man börjar året med en detox. Det kan behövas för detta året kommer att bli ett förändringarnas år.

Botijo och Arragorn i sommras, en av fighterna.. buspojkar