Färganalys

Nu har jag fått tillbaka färganalyserna på Botijo och Heleno. ANCCE har erbjudande om färganalyser året ut då man vill ändra felaktigheter i stamboken. Många hästar är inskrivna med fel färg och så var även fallet med Heleno. I stamboken är han inskriven som brun men är nu gentestad svart. Det känns ganska skönt att få det frågetecknet utrett. Det lustiga är att han var brun när han var liten och de flesta svarta föds ju älggråa. Har läst mig till att det finns en färg som heter dominantsvart och de föds bruna, kanske han tillhör dom.

Det var väl Heleno som jag var mest nyfiken på men eftersom man fick 2 analyser till priset av 1 så fick Botijo hänga med där. Han är brun och där var det väl inga frågetecken direkt:) Däremot blev jag lite förvånad att han inte kan lämna svart, trodde att alla bruna hästar kan, till viss %, lämna svart... man lär så länge man lever.

Heleno VI - stamtavla
Genotyp ggEaaaCC
Fenotyp Negro
Det betyder att han lämnar svart, brun, fux, skimmel och gult, palomino tillsammans med gul partner.
Brun och fux avkomma har han fått så det var heller ingen överraskning.

Här ca 7-8 mån och definitivt brun?

Vuxen och svart

Legendario Botijo - stamtavla
Genotyp ggEeAACC
Fenotyp Castano
Det betyder att han lämnar brun, fux, skimmel och gult, palomino med gul partner. Botijo har en metallisk brun som lyser som koppar i solen.

Själv tycker jag det är spännande och fascinerande med färg oavsett om det är brunt, svart, fux, gult eller skimmel. Alla färgerna har sin charm, själv hade jag som kriterie när jag köpte Maggan att hästen skulle vara brun med bläs och strumpor - och så blev det...

Alla på plats!

 Så var alla hästarna på plats och nu kan vi pusta ut. På onsdagen för 2 veckor sedan körde vi hem dom och det gick över förväntan bra. Botijo, Aragorn och Cherokee gjorde ju sina första resor och lite nervös var vi för hur det skulle gå. Inte kul om det tar ett par timmar per häst att lasta när det är 7 som ska åka:) Vi hade hjälp av Petra som också körde en bil o släp så då gick det lite fortare. 5 tim så var alla 7 på plats och det får vi vara väldigt nöjda med. Problemet, som jag hade målat upp, var hur jag skulle få hem Cherokee eftersom hon är rysligt kär i sin mamma och utan lastträning så antog jag att det kommer sluta med en olycka att lasta henne själv och ville därför helst att hon skulle åka med mamma Maggan, då hör det till saken att mamma Maggan är en väldigt stor dam och dotter Cherokee är ännu större så det ska till ett rejält släp för att få det att funka och Petras stora Boj-boggie fixade det galant. Cherokee var riktigt duktig. Vi lastade på Maggan och efter att ha väntat ut Cherokke en stund så klev också hon på, duktiga tjejer. Sedan gick det av bara farten, Botijo klarade det också galant och likaså Arrgorn. Dom andra är åkvana så dom var det bara att lasta och åka med. Väl hemma sedan i stallet så rådde total förvirring, ungefär som man skulle ha släppt ut ett gäng höns. Difusa o Lilleman fattade nog ingenting av det hela. Det är inte bara att flytta en hel flock till ett nytt ställe, kan jag säga. Trots att vi placerat hästarna som dom var placerade i gamla stallet så var det som om dom var tvungna att göra upp om rangen igen. Botijo hade lite problem med Aragorn och var tvungen att hävda sig lite mot polarn. Heleno fick äntligen en boxgranne, lilla Charlie, som han var tvungen att uppvakta. Dessutom så svarade Charlie på uppvaktningen genom att nafsa och blåsa Heleno i näsborrarna så nu är dom ett oskiljaktigt par:) Stona var väl egentligen dom som tjoade mest och kunde nog då inte förstå hur dom skulle överleva denna pärs... men nu har dom alla kommit till ro och hittat tillbaka till sig själva och sina platser igen. Nu märker man att dom känner sig hemma både i stallet och i sina hagar och har accepterat den nya miljön. Hästar är verkligen vanedjur!

Botijo spänd som en fiolsträng, första gången i sin hage.

Stona som myser i varandras närvaro. Än har jag inte släppt ihop Difusa med de andra men man märker att dom gärna vill vara i närheten av varandra. Snart ska dom få gå ihop.

Campanilla som inte riktigt törs sätta ut huvudet genom boxgallret! Läskigt...

Spjuvern...