GUARDIOLA på SICAB

Eftersom jag inte fick åka och se SICAB live så har jag roat mig, i alla fall, med att läsa resultatlistor och följt det via webben. Super att dom visar det på webben och är snabba med resultaten.

I år och som många år tidigare, så var det en klar överrepresentation av Guardiola-stammade hästar som placerade sig topp 15 och då särskilt i stoklasserna. Dom flesta med Centella V som morfar/farfar genom sin son Educado XI. I stoklass 5-6 år, var det inte mindre än 6 ston placerade av 15. En enorm bedrift och HROS Salvador Fantoni Guardiola kan vara stolt över den grund han varit med och skapat i den Spanska aveln.

Detta är jättekul eftersom Heleno är en ren Guardiola med Centella V som morfar och att jag har ett särskilt öga till denna blodslinje och själv har som mål att använda den i min egna framtida avel.

Här är några av stona som jag mer än gärna skulle ha i mitt stall och som jag är övertygad att Heleno inte skulle ha nåt emot att stifta bekantskap med:

Lirona RAM – Campeona
Kanske inte så rättvisande på fotot, men väldigt vacker på videon.










Lironsilla 5&6 års ston (2)











Lunera RAM – 5&6 årsston












Ninera RAM – 4 årssto (3)












Lobitha TH – 4 år (2)













Perica RAM – 2årssto Campeona Juven (1)










LaLaLa AM – 2 årssto, som måste ses på video. (9)












Aranesa III – 2 årssto (15)











Utreana HBM – 3 årssto (5)











Bästa uppfödare blev Rafael Ayala Muños som bedriver sin avel i grunden med Guardiola-stammade hästar.

Vad är väl en dag på SICAB...

... när man kan vara hemma istället?!!

Idag drog den stora årliga SICAB vecka i Spanien igång och de bästa PRE´na i världen kommer att utses.
Åhhh vad jag skulle vilja vara där. Vi hade bestämt att i år så skulle det bli, men, men, så blev det inte . Får bli nästa år istället.

Det hade varit extra kul i år för Donoso, som ägs av Victoria Sandberg/HorsesPRE, har åkt ända härifrån Sverige för att deltaga. Dom kvalade in iom att Donoso blev hingstchampion på Strömsholm i september och då hade det ju varit jättekul att vara där och heja på dom särskilt som jag är väldigt förtjust i Donoso och nog tycker att han är, idag, den bästa vi har i Sverige. På torsdag kommer han visas för hand och om han blir topp 12 eller 15 i sin klass så går han vidare till ridprovet som går på lördagen, tror jag. Vi håller alla tummar!

Vi får följa händelserna på SICAB via webtv, istället: http://2009.sicab.tv/principal/

Ett stycke Rupstjärnshistoria...

Vi har inte bara köpt en gård utan också ett stycke historia och kultur. Gården har en lång historia som fascinerar både mig och Robban och kommer förvaltas med vördnad.



Detta är från http://www.falun.se/

" Bilar i falutrafik
Bland alla A-bild reportagebilder hittar jag snabbt två med lite knorr på.
Efter kriget var det många som hade ställt undan sina fordon. Den 22 juli 1954 gjordes ett reportage om en bil som under kriget stått på en loge vid Lövänget i Sundborn och ägdes av handlare Hagström 79 år. Det märkliga med den bilen var att han hade registreringsnumret W1 vilket normalt länets Landshövding alltid hade på sin tjänstebil.
Hagström hade aldrig avregistrerat sin W 1 bil varför landshövdingebilen snällt fick åka med nummer W 2.

Hagströms fina Nash hade lämnat fabriken 1928 som ett herrskapsåk och sedan dess vårdats av Hagström och nu stod köparna i kö. Tyvärr vet jag inte vem som till slut köpte bilen. "



Bilden nedan är samma bil men parkerad framför "gamla stallet" som jag kallar det, på gården.

Bilden är från bygdelagets hemsida http://www.rupstjarn.com/

Startskottet...

... har gått för det nya projektet. Det här blir väl en byggblogg nu, istället:)

Nejdå, hästarna ska allt få vara med dom också, och projektet innefattar ju dom i högsta grad. Vår plan är nu att få till huset så pass att vi kan flytta in. Det är vardagsrummet, wc och hallen som ska renoveras först. När det är klart kan vi flytta in och fortsätta med dom andra rummen efterhand. Köket byter vi ut till våren/sommaren.


Så idag åkte vi dit och började riva med en konstig känsla av att vi borde ha ringt och frågat om lov först. Tak, plastmatta och lister i vardagsrummet rök och fram kom ett fint trägolv och tak med pärlspont målat i olivgrönt. Vi rev också av dörrbladen och fram kom vackra speglar. Tyvärr hade Herr Hagström en massa katter (typ 25) och dom har läckt i hörnen. Vi visste ju det innan och var rädda att hela golvet skulle vara förstört, men det verkar inte så utan dom har hållt sig till ett par platser utmed väggen. Då har vi iden att såga bort golvet 40 cm utmed väggarna och sedan lägga en ram av gamla jättebreda logplank. Tror det kan bli fint. Taket var så fint så det behöver nog bara sprutmålas vitt. Det är jättespännande att riva i gamla hus. Hittade ett gammalt brev uppe på kakelungnen som det stod, läs och bränn!, från 1947. Antagligen var det herrn i huset som fått brev från någon kvinnlig "bekant" och han hade väl inte mage att bränna det utan placerade det på kakelugnen, istället. Fler överaskningar lär komma, skulle jag tro....

Har fotat lite invändigt.

Här är köket som vi får leva med ett tag, inte helt omöjligt ändå. Farbrorn bytte kök i mitten av 90-talet och han har inte rört ugnen - plasten sitter kvar. Han käkade uppenbarligen inte korv och strips på fredagkvällarna:) som vi gör...

Gamla spisen med sin fina kåpa. Här blir det raggsockor och glögg, på vinterkvällarna...

Kakelugnen, alias skattgömman...

Blivande vardagsrum, där vi rev ut mattor och tak...









Farstun på övervåningen där jag kan gå ut på balkongen och spana på hästarna, så småningom...

Vårat blivande sovrum...

... vårt sovrummet från annat håll..

Therese sovrum, tills lillstugan på gården är iordningställd, så hon får eget...

Det här är så jäkla kul så ni kan inte tro det. Dom som hittills var och hälsat på oss här på gården, får ett märkligt uttryck i ansiktet och verakar bli att hamna i ett litet chockstillstånd, haha, och jag förstår dom även om Robban och jag inte riktigt ser det dom ser...

Äntligen, gården är vår!

Igår hände det vi aldrig trodde skulle hända. Vi betalade gården så nu är den våran på riktigt. Vi tror inte det är sant. Ett helt år har vi traglat med detta arrendekontrakt, men nu är det över. Arrendatorn gav oss en god match. Fördelen är väl att vi verkligen haft tid på oss att tänka igenom vad vi ger oss in i. Detta är helt nytt för oss och ska bli så spännande. Äntligen kan jag försöka göra verklighet av mina drömmar, och Robban med. Usch vad vi känner oss lyckligt lottade nu. Rikast i hela världen och jag får nästan ångest över att det lär komma nåt bakslag - nej, ska inte tänka så. Nu är det bara å köra!!

Iofs så är inte vårat nuvarande hus sålt än, så det kanske är det som blir att krångla då?! Hoppas inte det utan att det går smidigt. Idag finns det ute på hemnet, ifall nån vill köpa:)

Här kan ni se: http://www.hemnet.se/beskrivning/557414

För tillfället ingår en gratis betäckning med Heleno eller Botijo:)

Nu må ni tro att det blir ett glas vin för att fira!

Botijo-bomb....

... får det bli idag. Var tvungen att ta några foton på dom trots mörker och eländiga hagar som gör att dom är konstant leriga. Dom verkar iofs må bra ändå och har inga större problem att sysselsätta sig. Botijo har snart ingen man kvar efter alla fighter med Arragorn. Får hoppas den växer ut tills i mars när vi ska iväg och avelsvärdera. Vill ju att han ser lite vårdad ut då:)

Just nu så händer allt och inget. Ena stunden är det vakum och nästa går det alldelens för fort. I stallet går det mesta på rutin, just nu. Fortfarande ingen begagnad Amerigo i sikte men jag har avverkat 3 andra sadlar under tiden. Fick hem en Jaguar som var för liten, en Cobra som också var för smal men låg ändå bättre och följde ryggkurvan bra. Däremot var kåporna kraftigt bakskurna och gjorde att gjorden hamnade mitt under magen på honom. Fick också låna hem en D&P OPTI dressyr av Agneta på Gesta men den var också för smal, så jäkla trist. Den enda sadelmodell jag nu inte provat är en Dominus och den trodde ju Lena Lilja- sadelprovare - också skulle kunna vara ett alternativ till Amerigon. Få se om jag kanske skulle ta och prova en sån.

Får hålla tillgodo och arbeta för hand, så länge.

Botijo har fått träns på sig igen och jag trodde han skulle kräkas. Det var ett tag sedan sist och han verkade inte riktig komma ihåg att han varit med om det förut. Der ser så roligt ut innan dom fattar vad det är frågan om. Jag har inte riktigt fattat själv att han inte är nåt föl längre utan faktiskt börjar bli en häst som nu ska förberedas på att börja jobba. Jag ser honom fortfarande som en lite bäbis.

Nu kommer det nog bli lite stiljte på hästfronten några månader framöver. På måndag kommer en mäklare som ska ta på sig uppdraget att sälja vårt hus. Det verkar som om gården blir vår, tillslut, vilket jag har jättesvårt att förstå och tro på. Allt är så pass klart att papper ska skrivas nästa vecka. vet inte om jag ska tordas vara glad än, faktiskt. Känns samtidigt så konstigt och vemodigt att sälja vårat hus. Det är ju verkligen vårat, som vi byggt från grunden, bestämt vart det ska stå, planerat tomt osv. Kommer kännas jättemärkligt att kanske någon annan ska bo här, det kommer nog alltid kännas som om det är vårat.

YES, jag lever...

... och hade jag soppatorsk tidigare så är jag full av adrenalin nu!

Jag överlevde min första övningskörning med Therese. Ha, ha så tokigt det kan bli. Känner mig inte riktigt mogen att åka bredvid, det är jatteläskigt att lämna över ratten till någon som man har till uppgift att vaka över. Det kändes till och med olagligt och jag satt och kom på mig själv med att spana efter polisen.

Det började med ungefär 728 motorstopp eftersom vi startade i en lätt upförsbacke mitt ute på skogen, i bäcksvarta mörkret, där det också kom en "galning" körande rakt mot oss, tvärnitade och stannade några meter nos mot nos med oss. Både jag och Therese började härja upp oss ( jag tänkte mördare/våldtäktsman och Therese tänkte 18-årig kille som kommer skvallra för hela Falun= pinsamt ) och Therese hade fullt sjå att koppla, bromsa, växla och ratta om vartannat utan att komma iväg, medans jag snabbt låste alla dörrar! Puhh, grabben satt kvar i sin bil och vi kunde till slut ta oss därifrån, halvt hysteriskt.

Det slutade desto bättre när nerverna på oss båda lagt sig och hon körde riktigt bra. Tränade några start i backe och till slut satt det. Detta ska bli roligt!