Lördagkväll

Lördagkväll och jag sitter med bloggen... begynnande 40-års kris, eller...

Nej, tråkigt på tv (Robban håller inte med, ser nån serie), Therese ute med kompisar, då får väl jag roa mig själv, då...

Idag tog vi igenom alla hästarna, dom var så nöjda.

Började med Heleno i lina, har fortsatt det arbetet med honom. Det är verkligen kul att jobba för hand. Ibland, nästan roligare än att rida, man har ju ännu mindre hjälper att tillgå så känslan, när det går bra, blir större, på nåt vis. Nu skulle jag vilja lära mig att hantera honom på lång tygel. Idag fick han arbeta mer lösgörande. Mycket travarbete och övergångar och jag tycker att han kommer upp riktigt bra nu. Häromdagen bjöd han tom helt frivilligt på en ökad trav som det var ett tag sedan jag såg till. Trodde det skulle ta ett tag av träning innan det skulle komma, men inte. Anlitade Marie idag som fotograf, för jag tänkte få lite foton på den ökade traven då, men idag ville det sig inte. Jag blir lite för ivirig i min drivning och då exploderar han i galopp istället, måste samla först och sedan få det där suget, men det blev som sagt bara explosioner - han bjöd iallafall på en frisk och bra arbetstrav och rörde sig riktigt bra genom hela kroppen.

Jag har en ny kapson, också, och den har visat sig funkat jättebra. Den skickade jag efter från Marcus Holst. Det är en bra tyngd i nosjärnet vilket gör att jag inte behöver använda mig av så hjälper i linan. Heleno trivs väldigt bra med den. Jag har använt en spansk kapson tidigare och den blir lite för skarp.

Sedan tog Marie ut Aragorn och tränade lite lydnad. Dom var jätteduktiga! Aragorn har mognat ordentligt och han har verkligen börjat lära sig skillnad på arbete och lek. Tidigare har dom haft problem med arbete i höger varv, då Aragorn kommer på vä sida men nu var det inga som helst problem. Imorgon blir det lina för honom också, för att snart återuppta tömkörningen.

Botijo, Campanilla, Cherokee och Maggan fick sig en genomborstning. Cherokee fick, för första gången stå på gången i grimskaft, och det gick jättebra. Hon har fattat galoppen... även om hon helst hade velat gå till Botijo och Aragorns boxar och hälsat på. Hon blir nog en riktig liten killmagnet...

Nu får det gärna bli vår, det är inte helt okompicerat att träna när ridbanan ligger under ett 40 cm snötäcke och man får hålla tillgodo med hästhagarna som är någotsånär nertrampade.

PRE stuteri

Tänkte visa lite bilder från stuteriet där Heleno kommer ifrån. För två år sedan var vi ner till Spanien, jag, Robban, Therese, Marie, John & Petra. Vi var där i första hand för att jaga häst åt Petra. Robban & John var naturligtvis där för att golfa;)

4 stuterier hann vi med och roligast var naturligtvis att få träffa Enrique och Helenos mamma och syskon. Enrique är en så underbart gästvänlig människa, så ska ni köpa PRE, så gör det av honom.

Vi började med några dagar shopping och turistande i Madrid sedan bar det iväg på hästletar stråt. Det var fullpackat schema och till slut orkade vi nästan inte se åt en häst, hur det nu kunde va möjligt. Vi fick iallafall uppleva alla olika modeller och typer av PRE den ena vackrare än den andra - Kan säga att det gick runt i huvut på Petra... och Marie antecknade som en värsta stenograferare, pennan glödde.

Snacka om turister!

Robban, jag & Therese, Marie är turistfotograf...

Heleno´s mamma Centellita med sitt lilla stofö.











Heleno´s syster, som jag tror var 5 år här.










Enrique´s vackra, nästan vita, avelshingst Martelillo & Robban, spanar in varandra.






Här fick Therese äran att rida Victorioso. Det var generöst av Enrique att låna ut sin avelshingst - det visade verkligen att han litar till 100% på sina hästar.

Therese, Petra & tjejen som arbetade hos Enrique, sticker ut på en långritt. Jag tordades inte följa med utan släppte allt till Petra att hålla reda på Therese - utan hjälm, säkerhetsväst på en 14-årig HINGST, kan säga att jag nästan bet av varje nagel, innan dom var tillbaka vilket jag inte alls behövt för båda hade det största leende jag nånsin sett på läpparna... så jag ångrar mig nu! Marie med!!!

Här är vi omringade av 2-års hingstarn som gick på lösdrift. Helt udnerbara var dom allihopa.

Sociala till max!

Denna tror jag var Heleno`s bror, en 2-åring.

Det var en helt otroligt rolig resa vi gjorde och som vi mer än gärna, gör igen.

Ska lägga ut lite mer bilder från några andra stuterier en annan dag.

Nu har jag missat snart 30 min på Janne Josefsson´s debatt - måste skynda...

Två kulor i påsen

Idag kändes det som den första vårdagen, sol och två kulor i påsen. Tror inte det inträffat någon gång, hittills. Det är Botijo det gäller, har nästan varit lite nervös att han skulle råka bli klapphingst när aldrig kulorna har velat trillat ner, men nu var det gjort! Han är ju två år och det finns väl iof sig dom som det tar ända upp till 2-3 år innan det sker, men lite spänd blir man ju, liksom...
Ska bli intressant och se nu framåt våren om han kommer börja visa några hinsgstfasoner eller om han tänker bli lika "flat" som Heleno, vilket jag iof sig föredrar iställe för att det ska skrikas och bröstas, tror inte jag skulle ha tålamod till det. Jag håller tummarna för att Botijo blir lika snäll som Heleno.
Idag var det hagarbete, igen, det ställer till det när det snöat så dant. Nedre tråden har ju hamnat under snön så vi var tvugna att flytta upp det så strömmen ska funka max, och det erfor vi efter några rejäla kyssar. Nu kommer Botijo bli väldigt förvånad imorgonbitti när han kommer ut och ska undersöka tråden och handtagen, som har blivit hans favoritsysselsättning numer, ha ha, kulorna kanske åker upp igen och han bli klapphingst iallafall...

Mycket Botijo idag, var tvungen att ta itu med hans man som trasslat ihop sig under all lek med Aragorn. Det är så kul med hans långa fina man för jag har inte fått haft nån sån tidigare. Heleno´s man vill inte riktigt växa sig lång och Campanilla´s håller jag ju kort. Jag klippte aldrig av Botijo sin man när han var liten, nästintill en dödssynd inom PRE, men jag har varit så rädd om den. Tänkte fläta undan hans man idag men kom på att då ryker den nog om Aragorn skulle få tag i de flätorna...

Nu bara måste vi få klart med gården så jag får hem mina hästar. Det skulle bespara mig massor med tid och jag skulle bli mycket flexiblare. Ibland känns det som om man bara gör hårdjobb i stallet, med allt praktiskt som behöver fixas. Vore jag hemma så skulle jag kunna sprida ut och planera sysslorna lite bättre. Så får det bara lov att bli, NU!

Hovspricka

Nu börjar det likna nåt. Idag var Jörgen och skodde Heleno. Nu känns det som om det är på rätt väg, skönt. Det blev riktigt bra när han fick av honom en del och kunde flytta plattan längre upp mot kronranden. Som ni ser på bilden så har det nu vuxit ut 2 cm friskt horn, så nu hoppas,

hoppas jag att det fortsätter så här. Det har nog varit bra att jag tagit det lugnt hittills men nu tror jag det kan var bra om hoven utsätts för lite mer påfrestning så det blir ordentlig genomblödning och kanske då växer sig starkare. Nu har Heleno redan riktigt starka hovar, och tur är ju det. Sprickan ser inte så grotesk ut nu, heller. Det var ju uppverkat 3-4 cm i nederkant mot sulan. Det svarta man ser är gammal tjärdrev som inte går att tvätta bort. Ser kanske lite läskigt och rötigt ut, men det är det inte.

Om ett halvår hoppas jag denna spricka är ett minne blott!

Blöta hästar

Det har snöat oavbrutet hela dagen. Nu känns det som det räcker med snö, även om det är trevligare när det är ljus och rent. Det funkar också perfekt som träningsunderlag, mjukt och bra fäste. Kunde lika gärna vara hård barmark och då hade det ju inte gått och gjort någonting med hästarna.

Vi pinade hästarna iallafall till em innan dom fick komma in. Dom var lagomt blöta och goa. Stona stog troget på rad och bara väntade på att få komma in.

Den ena raggigare än den andra!

Cherokee, Maggan & Campanilla.

El Caballo

I fredags låg en ny El Caballo i postlådan. Ett spanskt hästmagasin som som ges ut av ANCCE varannan månad. Detta nummer innehöll resultat och artiklar från Sicab, så att vi som inte var där på plats, kan ta del av det. Tidningen är jättebra, många bra och intressanta artiklar om allt möjligt som rör PRE, det är dressyr, uppfödarreportage, veterinärt, morofologi osv, osv. Det är jätte fina foton och svenska magasin skulle ta sig en titt för att få lite tips.

I detta nummer kunde man också utläsa att det gjorts ändringar i reglementet för morfologiska utställningar. Verkar som om poängberäkningen ändrats lite, att man nu lagt till en koffecient för bedömningen av ben så att det blir ett högre genomslag här - ska luska lite i det.

Det går att läsa tidningen via ANCCE´s hemsida, där dom finns i pdf-format. Så jag vill tipsa om att gå dit och ta en titt via dessa länkar:

ANCCE´s sida

Sep-Okt 2008
Juli- Aug 2008
Maj-Juni 2008
Mars - April 2008
Jan-Feb 2008

Grattis Lisa

Igår blev det ett väldans party. Lisa fyllde 40, en kompis sedan skoltiden, och vi tog ut henne och åt och partajade. Det var bara det att jag hade missat datumet och trodde att vi skulle partaja nästa fredag, den 27:e alltså, vilket resulterade i panik när jag fick reda på, kl 16.40, att vi skulle samlas och bada utejaquzzi kl 17.00. Stog då i stallet och hade bara precis börjat mockningen. Jag hade tur som blev avlöst av Marie så jag kunde sticka från stallet och snabbt duscha och dra på fest, och fest blev det,( jag hann ikapp ganska bra faktiskt :)). Brukar bli det med dom här damerna. Det var Malin, Maria, Annelie, Anna och naturligtvis Lisa, då. Vi hade riktigt trevligt, åt gott och fortsatte sen på puben för att shejka loss riktigt ordentligt.

Det får man sota för idag. Idag har jag varit TRÖTT, man är inte van att vara ute och svira. Har legat och latat mig på soffan efter att vi lossade en vagn hö på fm. Jag hade ju som plan att skilja Cherokee och Maggan idag, men så blev det inte. Det får bli imorgon istället, när man är sig själv igen och har återställt vätskebalansen.

Stundande Skilsmässa!

Haha... nu satt ni i halsen va (ni trogna bloggbesökare som känner mig).

Än så länge gäller det inte Robban och mig, utan Maggan och Cherokee. Det börja bli hög tid att skilja dom åt...snyft... har separationsångest varje gång. Säkert mer än de kära mammorna har. Vet ju själv hur det är med en snart 18 årig dotter som upplyser mig, titt som tätt, hur underbart det ska bli å få egen lägenhet!

Cherokee är ju faktiskt 10 mån nu och behöver bli en egen individ. Det går fortfarande bra att ha dom ihop, boxen räcker gott och väl och Maggan är i väldigt god kondition, det syns inte på henne att hon fortfarande dias, även om det nog mer är som en tröstenapp för Cherokee än det är mat. Men nu börjar Cherokee behöva mer kraftfoder och hon hinner inte längre äta upp innan Maggan kommer och själ, så då är det dags. Dom kommer fortfarande gå ihop på dagarna.

Många tycker nog att jag är helt tokig som låter "fölen" bli så gamla innan dom skiljs på nättrna, men jag tror att det ger sig av sig sälvt om man utgår från stoet. Dom talar om ganska tydligt om det är dags. Tycker nog att många har lite väl bråttom att ta ifrån fölen, jag tror dom blir mer harmoniska om dom får vara med mamma så länge det går och särskilt om stoet inte är ombetäckt. Om Maggan hade varit dräktig nu så hade Cherokee fått flytta ut lite tidigare, men nu är hon ju inte det.

Aragorn han åkte ur Maggans box när han var 7 mån, då började han bli väldigt "pubertetig" och ville väldigt gärna rida på allt som rörde på sig, det blev en snabb kastrering efter att hans matte, Marie, fick nog av hans pojkfasoner. Det gjorde honom gott.

Botijo han fick vara med mamma, Campanilla, tills han var 9 mån men han hade inga förpubertets-problem ( det har han inte fått än) men här var det Campanilla som sa ifrån och jag var också rädd att han skulle få nångra knasiga ideer vid ett obevakat ögonblick. Han fick istället bli kompis med Aragorn .

Hur som helst är planen att sära dom till helgen, usch vad jag våndas. Tycker det är så jobbigt första dygnen, även om det aldrig varit något problem tidigare, men man vet ju aldrig.

Hö, Halm & Frusna vattenkoppar

Gårdagen och idagdagen gick åt till att hämta halm och hö, det har en förmåga att alltid sina ut ungefär samtidigt. Har lyckats få tag i halm så vi klarar oss ett tag framöver. Annars verkar det vara omöjligt, härikring, nu. Vet inte om danskarna köper upp all halm för pellets-tillverkning, och ska det dessutom bli spånbrist, så blir det till att hitta på nåt annat, torv kanske - inte så tilltalande. Men det brukar lösa sig, vill helst ha halm och skulle tro att fler släpper loss halm lite längre fram ivår.

Vattenkopparna har också frusit så nu blir det till att vattna hästarna i hinkar, vilket inte är så kul och tar en massa onödig tid. Får hoppas det blir lite mildare så det släpper snart.

Och Maggan har dragit på sig nå konstiga utslag i mungipan och på hakan - "herpes?!" Ser lite svampaktigt ut och min första rektion var, jästen hon äter (för att hålla magen i trim) kan det verkligen ge utslag på det viset? Kanske jästen blir kvar runt munnen, som hon slafsar i sig sin lusern där jästen är iblandad - har aldrig hört talas om. Nästa reaktion var RINGORM - HJÄLP - men hur ska vi ha fått det eftersom inga ny hästar eller folk kommit, och ingen annan häst har nåt liknande. Får ringa "vår" veteinär Anna så hon får ta en titt och om hon tycker så, ta prov för analys. Så länge får vi låta bli och pussas med Maggan, lite svårt , förstås...

Heleno fick två vilodagar pga hö-halmkörning, man hinner inte med så mycker mer efter arbete och mockning. Tror iof sig att det var ganska skönt för honom, så får vi fortsätta våra övningar imorgon igen.

Ciao

Halva steg

Från galen PRE till riktigt samarbetsvillig PRE!

Igår gjorde vi ett nytt försök med dom där halva stegen. Heleno var inte fullt så galen utan hade nog gjort ifrån sig alla gymnastiska övningar, sen sist. Vi började i lina och tränade galoppfattningar ända ner från skritt - gick jättebra. Vi gick sen över till tömmar och halva steg, här märks det att han tycker att det är jobbigt och inte riktigt har orken men han kämpar på bra, iallafall. Det är en jättebra övning för honom, riktig styrketräning särskilt om jag har honom svagt vänsterböjd (väldigt svag öppna) så kommer jag åt hans svaga vänsterbakben som han behöver stärka sig i.
I början så var han lite nonchig och gjorde inte mer än vad nöden krävde så det slutad med att jag fick lov att "klappa" till honom lite där bak vilket resulterade i en "ofrivillig" levad med efterföljande bakutspark som då ledde till en ganska "pissed off" carina blom. Just det här är problemet mellan mig och Heleno, jag är ofta lite för snäll och tycker så synd om honom om han ska få lov att ta i lite extra - men, nu är det slut med det - nu ska här JOBBAS, så han fick fint finna sig i en betydligt mer krävande matte och, VIPS, hände det grejer - jisses vad han bjöd och vilka muskler som kom fram från manken och upp - helt fantastisk - är det så lätt! Bara bli lite "förbannad" så går det som en dans?! Det ska vi prova oftare!

Idag upprepade vi samma övning och nu var han med på noterna från början. Han får också en betydigt bättre trav när vi arbetat så här. Den blir mer framåt och energisk, han får verkligen upp framdelen. Idag frustade han tom förnöjsamt när han gick ur "halva steg-övningarna" och jag kunde till sist förmå honom till en riktigt bra "arbetspiaff".

Nu ska vi hålla oss till denna övning lite tills dess att han orkar hålla energin hela vägen ur "halva stegen", nu är det jobbigt för honom och det blir lite segt ur, istället för att han bjuder ordentligt ur övningen - men det kommer väl med övning. I övrigt känns han väldigt fräsch och verkar inte ha några problem men sin spricka - så vi kör på.

Nu har han avslöjat sig, Botijo - det är han som pajjar hagarna. Han tar tag i stolparna och knäcker av dom. Jäkla slyngel, det måste vi sätta stopp för!

Gården

Idag var vi och hälsade på "vår gård". Vi har inte varit dit sedan vintern kom och det var med lite pirr i magen. Det var ett tag sedan vi var dit och jag var nästan lite nervös att det inte skulle kännas bra, men det gjorde det... det är nåt väldigt speciellt med detta ställe. När jag kommer dit blir jag helt trollbunden, det känns som om jag kommer hem, varje gång, jättemärkligt. Tiden står på nåt sätt still där och har gjort i många, många år. Det är en sån fridfull plats, så vackert. Det blev inte sämre av att det idag var så härligt väder - 7 och strålande sol så det passade för en liten promenad ner i gläntorna. Passade på att ta några foton med mobilen, så ni får se.

Här är Mio och Robban på väg ut på promenad!

Här är den fallfärdiga ladugården!

Hagmarker

På väg ner till lägdor och gläntor!

Små lador står vid varje liten lägda

Åsså, Mio,

här skulle han verkligen kunna springa!

Nu är det bara att hålla tummarna för att det går hela vägen, med detta gårdsköp.

Man ska aldrig ta ut något i förskott, men samtidigt är ju själva drömmen också en njutning.

Det känns ändå som att det är min tur nu!

TRÖTT IDAG

Jisses vad trött jag är, sovtrött...kanske man inte återhämtat sig än från halsflussen, riktigt. Så fort jag rör mig blir jag knäsvag. Skitjobbigt blir det, eller så är det PMS pågång. Känner en liten varningsklocka att det är dags att trycka tillbaka den där lilla dj**en som poppar upp och gör sig påmind. Ett knep är att helt enkelt bita fast tungan och bakbinda händerna och sedan hålla sig undan... då brukar det går bra och de flesta i ens omgivning går obemärkt förbi. Brukar ha ganska bra pli på mig...

Inte blir det muntrare av -20 grader heller!! Det blir tungt och drygt i stallet och alltid när vädret är som värst måste hagar lagas, spelar ingen roll om det är sommar eller vinter. Arragorn och Botijo har fått för sig att preja ner stolpar i sina värsta race. Där hagarna har "inner"hörn så har stolparna rykt 4 dagar på raken, nu... vet inte riktigt hur dom kommit på den iden. Det är inte helt enkelt att lappa ihop avbrutna stolpar nu när man inte får ner några nya. Vi får hoppas dom byter till en ny lek snart, innan vi får ut och jaga dom i grannskapet.

Hästarna fick bara komma ut, pga kylan, några timmar på eftermiddagen (Arragorn & Botijo var satt i husarrest oavsett kylan) och det är lite lustigt vilka vanedjur dom är. Alla hade bråttom ut och brummade för att få en chans att vara först men sedan när dom väl varit ute en stund och klockan började närma sig eftermiddagsmat, då var det lika angeläget att snabbt komma in. Inte verkar dom då ha nåt vidare tidsperspektiv, precis, dom trodde nog dom varit ute hela dagen.

Vi får hoppas kylan släpper snart annars fryser hela stallet ihop. Det är en nackdel med dessa stora gamla ladugårdar, dom kyls snabbt ut och sen sittter kylan i stenväggarna länge.
Det är iof sig väldigt behagligt på sommaren då det blir väldigt svalt.

Nu har jag klämt i mig en chipspåse tillsammans med min dotter, så nu ska jag sova och känner på mig att imorgon... då är jag snäll igen!

Avelsmål

Tänkte filosofera lite kring PRE avel´n. Varför och hur?

Tror att man måste ha en avelsplan och ett klart mål med sin avel, om man ska ha en chans att ”lyckas”. Denna plan är nog sedan väldigt viktig att hålla sig till, och då menar jag decennier framöver, för att inte blanda äpplen och päron. Nu är det ju klart att man kanske måste revidera sin plan men ändå försöka hålla sig till grund- idéen.

Jag hör ju till den absolut minsta skara av ”renrasig uppfödare” här i Sveariket, med dagsdato, 1 renrasig avkomma, 2 partbreed-halvblod och 1 renrasig på väg. Därför känns det ännu mer viktigt för mig att det ”lilla” jag producerar ska det bli någon sorts kvalitet på.

Svårigheten med att hålla sig till sin avelsplan är att stå för den även om det inte blåser medvind. Våga ha egna uppfattningar, stå upp för sina mål och inte bara följa strömmen, som ibland, kan jag tycka, blir lite väl kommersiell.

VARFÖR

Därför att PRE är så underbara och denna ras behövs och kan bidra med mycket här i Sverige. Jag har iof sig inte samma uppfattning om rasen idag som jag hade då jag kom i kontakt med den för 5-6 år sedan. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och idag finns mycket mer information att ta del av.
Jag har haft förmånen, under några år, att få delta i många arrangemang kring rasen och därmed också fått lära mig mycket, även om det är en aldrig sinande källa. Mycket av informationen finns ju bara att nå på Spanska, tyvärr. Därför får man också improvisera och kanske bilda sig egna uppfattningar. Hur som helst måste vi ju utgå ifrån vad vi i Sverige vill ha för ”typ” av häst eftersom kulturen skiljer sig ganska mycket mot Spanien. Ex vis så är ju inte ridskolekulturen så utbredd i Spanien som här hemma. Ridskolorna producerar väldigt många ryttare som efter många år på skolan gärna går över till att ha egen häst.

HUR

Här i Sverige så produceras ju nästa bara ridhästar som till största del används inom motionsridning och till tävling i olika discipliner och på olika nivåer. Vi använder ju inte hästen i ”arbete” på samma sätt som för 40 år sedan. Därför anser jag att man måste anpassa aveln till den kategorin, utan att för den delen tappa rastyp. Skulle vi producera PRE för den typ av ridning som gjorts tidigare i Spanien så skulle inte många hantera den. Vilka har behov av en förstklassig ”tjurfäktar” häst eller en outtröttlig ”arbetsmaskin” som kan vara ute i fält 8 timmar om dagen?
Lika illa blir det om man bara avlar linjer som ger rena sagohästar för syns skull vilket ju har varit ett kännetecken för PRE - vykortshästen. Detta är något som man frångår även i Spanien, idag.

I Spanien är många av de främsta uppfödarna väldigt noga med att hålla sig till sin blodslinje för att ibland tillföra nytt blod – som då är noga igenomtänkt. Man selekterar också ganska hårt, eller har gjort i alla fall, för att enbart avla på de bästa individerna. Det är ju nog så viktigt i all avel men en förmån för de som har ett brett avelsurval med en stor årlig tillväxt.
Samma förmån har ju inte jag som den pyttelilla uppfödare jag är, men då kanske det blir ännu viktigare att hålla sig till sin plan. Iofs så ingår det ju en viss selektering i min avelsplan då jag har som mål att föda upp trevliga ridhästar och inte nya avelsmatadorer.
Precis som i Spanien så vill jag försöka hålla mig inom en blodslinje. Eftersom dessa ”rena” blodslinjer just selekterats hårt under många decennier så tror jag det finns ”mycket goda” gener som man ska försöka föra vidare. Själv har jag fastnat för en blodslinje som heter Guardiola. En ren slump, faktiskt.

Guardiola är en mycket eftertraktad och välrenomerad blodslinje som utmärkt sig ofta på spanska utställningar och i andra sammanhang.
I år togs 4 championtitlar under SICAB (Spanska mästerskapet) av Guardiola-mixade PRE. Det är ingen slump utan ett resultat av ett mångårigt avelsarbete. En hingst att nämna är Centella V, som gjort ett stort avtryck i den spanska aveln. Han har lämnat många fina avkommor och hyllades i en egen programpunkt under SICAB 2002. Här visades han upp tillsammans med sina avkommor.
Centella V är Helenos morfar.

Guardiolan kännetecknas främst av en god benstruktur samt ett bra arbetshuvud med goda gångarter, framförallt galopp. De Guardiola-hästar jag träffat har verkligen bevisat just sin samarbetsvilja och det trevliga temperamentet. Kanske kan jag tycka att en ”ren” Guardiola kan vara lite väl krallig och därför tror jag på att föra in mer Cartujano/bodaco blod, vilken ju också ligger till grund för denna blodslinje.

Guardiola stuteriet har byggt upp sin avel på PRE´s som köptes in av Roberto Osborne, hästar av bocadoblod. Därefter har det mixats in en del Yeguda Millitär-blod.

Eftersom Heleno är en ren Guardiola så vill jag föra tillbaka mer cartujano/bocado blod då jag tror att det lättar upp typen av häst. Därför köptes Campanilla in som härstammar från de ”rena” cartujano linjerna. Hon har många intressanta individer i sin stamtavla från stuterier som Granda, Urquijo, Daza, Terry och inte minst Roberto Osborn Vazguez – rena Bocadolinjer.

Campanilla XIX är en väldigt typisk PRE med sitt nobla utseende och mjuka temperament. Hon har dessutom enorma gångarter, skritt, trav och galopp. Hon rör sig mycket framåt med lagom knälyft.

Helenos kvaliteter är en jämngod exteriör, en enormt stark fysik med mycket god benstruktur samt ett bra temperament. Kunde önskas något mindre vinklade haser och därför kanske han ska användas på ston med lite rakare haser. Han har ändå inte nedärvt dessa till sina 2 avkommor (ej renrasiga) men då har också det stoet ganska raka haser. Han kunde också få vara lite lättare fram.

Här är den muntliga kritiken från Avelsvärderingen 2005 på Grevagården.

Exteriör
Välproportionerlig maskulin hingst med naturlig resning. Uttrycksfullt huvud, välformad hals, liggande bog, djup bål, välformat kors. Något tåtrång fram, krokhasig. Kort och spänd skritt. Framåtgripande och taktmässig trav, svag mekanik bak.

Jag visade honom 2 månader från det han kom från Spanien till mig och det gjorde också att han var ganska spänd att komma ut i en ny miljö så fort och ville helst bara takta runt och kolla publiken.

Fler ston av samma blod som Campanilla eller ett Guardiola-mixade ston står nu högst på önskelistan för att mina avelsplaner ska kunna genomföras. Sedan är det ”bara” att hålla tummarna för att det slår väl ut och inte en massa skithästar blir till. Det kommer krävas några avkommor och många år innan det går att utvärdera! Återkommer då….
Kanske enklare om man gett sig in i kaninavel istället… menar då snabba resultat!

Galen PRE!

Idag hade jag som plan att ta ut Heleno i lina och tömmar för att träna lite halva steg. Tänke att det kan vara lite bra styrketräning samt för att träna lite dicisplin, vilken blir lite si och så efter ett längre tags vila, diciplinen alltså.

Tjo hej du!! Vad det gick, då... blir inte alltid som man tänkt. Det var, så att säga, inte läge att sätta honom i töm. Heleno var på ett strålande humör och verkade ha drabbats av ett antal hjärnspöken. Det var bock här, bakutspark där, tvärnit och tvära kast. Idag skulle han verkligen ha gjort succe på en tjurfäktningsarena. Man imponeras iallafall av hans otroliga snabb- och smidighet. Jag tror dessa hjärnspöken uppträder när han inte får en tillräckligt svår upgift att lösa, då hittar han gärna på nåt mer avancerat själv.

Han fick istället rasa av sig i snön. Vi har 30-40 cm här nu så det blir ett ganska bra motstånd att pulsa i. Han såg då fortfarande fräsch ut, efter sin vurpa förra vecka.

Nu ska bara hovslagrn komma och verka honom fram och flytta plattan så ska han vara fit for fight igen. Ska bli så kul att få ta upp träningen med honom igen. Vi höll ju på och tragglade byten innan hovsprickan, så det är det första målet att ta igenom.

Ungefär så här galen var han:

Han är OTROLIGT generös och bjuder verkligen på sig själv!!

PRE Morfologisk utställning TIPS!!

Att åka på utställning är nåt av det roligaste jag vet men varje gång så inträffar den jämt fel i tid eller så kansek det är för att man inte förberett sig tillräckligt. Tror många känner igen sig.

Ett tips på hur man förbereder sin häst och hur man visar på ett, för hästen, fördelaktigt sätt, är att läsa denna välskrivna artikel som jag länkar till härunder. Artikeln finns på en spansk sida som ägs av Viva-Iberica, dom säljer också utrustning vilka jag kan rekomendera ett inköp från. Har beställt därifrån och dom har varit säkra och snabba!

LÄNK TILL ARTKEL

Fotomodell

Idag fick Botijo agera fotomodell, skitkul, tyckte han... not!

Att det ska vara så svårt att fånga dom på bild, står hästen still så funkar inte kamerna och är kameran igång då vägrar hästen. En digital systemkamera vore inte helt fel, och en fotograf med, kanske. Tror jag har 10 000-tals bilder i datorn och bara en mikroprecent går att använda.

Resultat:

Lägg märke till hans avslappnade attityd och Marie´s (fotoassistenten) varnande finger!

Vadå, stå still?

Nu då, duger det?

Ett enda kort blev det som gör honom lite rättvisa men då funkar det inte istället med bakgrunden. Den röda väggen gör att hans päls ser jättekonstig ut.

Kanske inte?!

Äsch, spelar egentligen ingen roll för det är så roligt att ha foton på dom allt eftersom dom växer och blir äldre, men visst skulle det vara kul att någon gång anlita en fotograf.

Botijo har ju inte vart så fotogenic tidigare. Han har ju varit ganska "ful" om man får säga det, men nu har han växt upp till en riktigt grann herre. Han har börjat komma ikapp sig själv och är väldigt utvuxen nu. Det har nog varit hans ramkopf och antydan till svanhals som har stört men nu finns det snart inget spår av halsen utan nu börjar det komma en hingstnacke istället och överlinjen börjar bli riktigt stark. Han har växt i sitt huvud också och nu tycker jag det är jättevacker med den lite välvda nosryggen. Han får ett väldigt maskulint utryck, av det.

Jag är väldigt spänd på vad det blir av Botijo. Eftersom jag bestämde redan innan han föddes, att han ska säljas, så har jag inte riktigt släppt in honom, antagligen som ett skydd för mig själv, men nu går det bara inte att låta bli att släppa in honom. Trevligare herre får man verkligen leta efter. Han är så lik sin mor i sitt sätt, mjuk, följsam, vaken, lugn, och bara helt, helt underbar... (vad vore väl en kväll på slottet...)

Säljas ska han iallafall och jag hoppas finna någon mjuk själ som vill ha en framtida avelshingst och dressyrhäst. Det är verkligen en riktig klasshäst med stora kvaliteter.

Förhoppningsvis ska jag kunna behålla honom ett litet tag till för att avelsvärdera och testa honom på något sto, vi får se vad ekonomi tillåter eller om jag får min gård till våren, isåfall kan jag sätta in honom i avel nästa vår.

Väntans tider

Nu har Campanilla gått dräktig i 214 dygn så nu börjar det hända saker. Magen växer till sig för varje dag nu och jag tycker att man kan se var fölet ligger, det blir bulor lite här och var. Hon är tjockare än när hon gick med Botijo, kanske för att hon nu är rundare hela hon. Hon var ju 4 mån dräktig med Botijo när hon kom till sverige och det tog nog en del på henne.

Det är så spännande eftersom det blir Helenos första renrasiga avkomma. Blir det som jag tror så kommer det ett sto som är elegant som Campanilla och stark som Heleno. Jag tror att dom två kommer komplettera varandra bra om nu avkomman kan få dom bra egenskaperna och inte dom dåliga av dom båda, iofs så har dom ju inga dåliga egenskaper , tycker ju jag, naturligtvis.

Skämt åsido, det är verkligen en tjusning det här med avel, man vet aldrig vad som slår igenom men det är intressant att se om det blir på nåt sätt som man tänkt. Bara känslan av att kunna tillverka egna hästar, är underbar. Man får blodad tand fast att man inför varje fölning nästan lovar sig själv att det är den sista. Den nervositet som infinner sig är hemsk och den håller i sig några dagar efter själva fölningen också. Jag har en förkärlek till att se hur allt kommer gå snett och fel att både mamma och föl mister livet, hua, nu börjar det igen...

På fotot kan man se att magen börjar tillta, här är hon 6 mån dräktig.

Träning

Årets första träningspass är avklarat:) Ricardo Reis kom till Källvikens Gård där dom var så hyggliga att låna ut sitt ridhus. Nära och bra för mig.
Var lite skeptisk till att vara med idag eftersom jag inte fått igång Heleno riktigt efter sin sjukvila, men det gick bra ändå. Ricardo jobbade honom först vid hand och sedan fick jag rida honom en halvtimme ca. Vi arbetade mycket med att få loss honom i sidorna, särskilt den vänstra vilken var betydligt stelare än den högra. I går när jag longerade honom så halkade han, naturligvis, omkull på en isfläck och hamnade med bakbenen rakt bakåt. Såg inget på honom efter det men misstänkte att det nog skulle komma nåt surt efter det, idag, och det syntes att han var lite ond i vä bak, troligvis därför också som han arbetade sämre i den sidan. Han blev dock jämnare ju längre in på träningspasset vi kom så det var nog ändå bara bra att han fick röra sig ordentligt idag. Imorgon får det bli ett skrittpass och en massage. Nu har vi iallafall fått lite tips på hur vi ska arbeta för att komma igång igen.

Trots lite stelhet så var Heleno ändå väldigt framåt och tyckte det var toppen att få röra sig på ett halkfritt underlag. Nu är det ju så att jag också är otränad och ringrostig och hade diverse problem med min egna "sidor". Har ju inte ridit sedan Heleno ställdes av så det kändes verkligen som om jag lagt av mig en heldel, hade fullt sjå, kändes det som, att hålla mig lodrät i sadeln, lite tränade magmuskler vore inte helt fel nu, så det var inte bara Heleno som hade lite problem:)

Det blev ett riktigt bra arbetspass tyckte Ricardo och jag håller med. Idag kändes det också som att det klickade även med språket och kommunikationen. Tror det börjar lossna, har haft lite problem med att få ut det där lilla extra under tidigare lektioner, jag har ett stort behov av att hela tiden diskutera med min tränare och det blir så svårt att sätta engelska ord på känslan den där känslan som infinner sig, eller ska infinna sig. Jag rider gärna mer på känsla än teknik.

Nästa träning blir i mars och då ska vi väl vara igång, på riktigt.

Några foton blev det då inte, tråkigt. För mörkt i ridhuset och fotona blev gula. Vi som hade badat och flätat och gjort oss så fina för att fotas, tji fick vi.

Aprå På Det...

så ska vi till advokat och sätta igång areende-processen på tisdag, nästa vecka. Då kanske det börjar rulla på, då.
Vi kommer ju iallafall ett steg närmare "vår gård"...

PREMIÄR

Idag fick Heleno ett riktigt bra longeringspass. Det var startskottet efter ofrivillig vila sedan september. Han lyckades, på nått sätt, skada sig i kronranden med en efterföljande spricka som inte ville ge med sig. Var i sept till ATG och fick sprickan uppverkad och en platta skruvades dit.

Har låtit honom vara eftersom jag varit rädd att sprickan inte skulle läka ihop i kronranden. Han har iof sig inte haft något obehag av sprickan, varit halt, eller så. Nu har nytt horn kommit ner ca 2 cm så då ska det, hoppas jag, inte vara någon fara att börja påfresta hoven lite igen.

Heleno tyckte det var jättekul att få arbeta igen, han tog i för kung och fosterland. Jättekul att se honom nu när han har skor bak. Han har fått ett enormt kliv så det ska bli kul framöver. Han kommer garanterat bli mycket starkare bak nu när han är i balans.

Nu blev det ju lite tokigt då vi bokat oss till träning för Ricardo, imorgon. Känns inte helt ok att åka med honom när han inte är i bästa kondis, men som han såg ut idag så tror jag han har energi och styrka så det räcker och blir över. Få se till att ta det lite lungt och träna i intervaller så hans muskler har möjlighet att återhämta sig, emellanåt, under passet. Ska iallafall bli jättekul, det får bli ett startkott på säsongen.

Det finns en anledning till att Heleno gått barfota bak, tyvärr. Vi råkade ut för en skitstövel till hovslagare som drämde till honom med raspen, mitt på bärbensknölen (ganska oprovocerat). Efter den incidenten har Heleno varit väldigt misstänksam mot de flesta hovslagare och inte gått med på att lyfta bakbenet hur som helst. Det har gått ganska bra att ha honom barskodd bak men nu ser jag ju vilken enorm skillnad det blev att äntligen få på honom skor.
Fick sedemera reda på att omtalade skitstöveln till hovslagare misshandlat sin dotter så han hamnade i fängelse!! Jag får nog vara glad ändå att det inte blev något värre med Heleno eller med mig. Man vet aldrig vad man släpper för folk in på sig! Han är nog bannlyst nu, har aldrig hört talas om honom igen.

Få se om vi kan få till några foton, nu när jag har fått låna systers systemkamera, under morgondagens träning.