Stallrapport

Nu har Cherokee stått i egen box i en vecka och det går jättebra. Idag tog vi ut henne och Maggan på gången, var för sig, för första gången. Det gick förvånansvärt bra, ingen av dom blev särskilt oroliga. Cherokee ville istället inte gå in i sin box igen utan tyckte nog det var jättespännande att utforska gången utan mamma i hälarna. Däremot blir ju då Campanilla förtvivlad när det blir oordning i stallet. Hon är mer hönsmamma än Maggan själv.

Campanilla börjar bli riktigt tjock nu, det är bara 60 dagar kvar till fölning. Hon börjar se lite obekväm ut när hon går och hon äter mycket saktare. Antagligen får det inte plats så mycket så man får sprida ut måltiderna. Jag önskar ett svart sto, som Heleno med Campanillas grace och Botijos storlek, kan man få det, mån tro... det ska bli så spännande.

Heleno fortsätter jag att arbeta för hand. Nu har det inte varit så roligt underlag, sista dagarna utan det har blivit is där vi håller till. Vi försökte oss på lite arbete idag men han halkade bara runt. Det fick bli lite övergångar skritt-trav innan vi gav oss. Om det fortsätter vara varmt några dagar till så tror jag snöns ska börja sjunka undan på ridbanan så vi kan börja vara där och komma till lite mer "riktigt" jobb. Vi får försöka ta oss till ridhuset i väntan på ridbanan.

Det är ju iallafall härligt att det är somamrtid och ljust på kvällarna nu!

Imorgon kommer hovslagarn och verkar lite hästar sen blir det att hämta hösilage som vi hade turen att få tag i. Hö verkar vara guld värt, just nu, i hela sverige, tror jag. Tom våra stora bönder härikring är tvungna att jaga hö. Konstigt, tycker inte förra sommaren var så dålig. Men det funkar ju bra med hösilage när det är så pass många hästar som delar på det, 1 bal räcker 5 dagar och då fugerar det att använda långt in på våren. Det var också ett riktigt fint hösilage så det känns skönt när det är åringar och en fölmärr som behöver lite exta krut.

Arragorn 1 vecka.

Lördag!!

Härligt... äntligen lördag, så skönt. Hästarna har fått kommit ut och fullkomligt mumsar på det nya hösilaget vi hämtade i torsdags, kaffet kokar, morgontv och fötterna på bordet.

Igår var det dödsångest på väg hem från Köpenhamn. Jag har börjat bli flygrädd och kan nu sätta mig in i dom som inte åker nånstans så länge det är med flyg. Vet inte om man blir räddare och räddare för allt möjligt med åldern. Det var en riktigt turbulent flygfärd och sitter man då vid vingarna och kollar om muttrarna verkar hålla och vingspetsarna är på väg att skaka av, så blir inte resan trevligare, direkt. När vi skulle borda från ARN till borlänge så flyttades avgången fram pga av ovädret, när vi skulle ut till bussen, som skulle ta oss till propellerplanet så gick inte dörren i gaten att öppna utan dom fick trockla ut oss via en annan gate. Tänkte att nu är det nån som försöker tala om att det vore bäst att kanske ta tåget hem, istället. Men vi kom ner i Borlänge och jag tror att mormor och morfar höll en varsin vinge åt mig. Tack snälla...

Bryt ihop

Halvvägs in i denna vecka... och jag lever fortfarande. Trodde jag inte när den skulle börja! Någonstans i min kalender måste det saknas blad, och då inte bara dagar utan hela veckor. Det har en förmåga att hopa ihop sig, allt ska fixas och vara klart på samma gång. Flera deadline på jobbet, hålla kvällskurs i Endnote, hämta hö, åka till Köpenhamn, bokslut lämnas in, Maggan kolikkänning, Robban och Therese ligger hemma och är sjuk och inkräktar på min 15 minuters eftermiddagsvila, osv osv, tror jag smäller av. Men på LÖRDAG då blir det å ta det lugnt. Lyssnade på rixfm morronzoo imorse och dom ställde frågan, Bita ihop eller Bryta ihop, till Christina Schollin och hon sa då så klokt - Bryt ihop istället för Bit ihop. Och... jag tror jag följer det exemplet och tar och bryter ihop en stund innan jag ska ta det lungt på lördag.

I fredags var det iallafall träning för Ricardo igen. Annelie var så snäll och kom upp till mig och Petra med honom så vi kunde rida i Vika Strand. Det är verkligen ett toppenställe att vara på, en privat anläggning som man får hyra och då får tillgång till "klubbrum", utebox och ridhus.

Vi började med middag och det var ett bra tillfälle att kunna känna Ricardo lite på pulsen innan man skulle rida. Blir lite mer avslappnat och då kan jag fokusera mer på att rida än att "vara till lags" och försöka prestera det jag tror att han vill ha istället för att ha inställningen att jag är där för att lära och Ricardo är till min hjälp.

Träningen gick bra trots att Heleno slog i huvudet i början av veckan. Lite sviter hade han med andningen, frustade lite mer än han brukar och vi fick ta det lite lugnt och skritta emellanåt. Heleno kändes fin och han blir starkare och starkare. Han har ett otroligt arbetshuvud. Tror aldrig han skulle protestera mot något - som Ricardo sa på efterföljande teorin att - din häst vill ända till Stockholm, non-stop, och det har han nog rätt i. Fick mig en tankeställare av Ricardo genom att han förmanade mig att aldrig bli irriterad eller "arg" om Heleno är väldigt framåt utan bara jobba vidare och gör nåt possitivt av energin - och det är ju så rätt, lovar att aldrig mer hindra honom utan istället ge honom tillfredställande uppgifter. Det är något som kommit mer och mer - energin - han är som en bulldozer och bara går och går. Tror det hänger ihop en del med att han nu har bakskor och känner att tar han i så händer det nåt. Jättespännande.

Vi arbetade mycket med övergångar - halt-skritt-trav-halt -trav- skritt -trav osv. sedan övergångar i öppna på volt och rakt spår. Denna övning gick han sedan igenom också på teorin. Heleno är ju fortfarande starkare i vänster varv men börjar bli jämnare och jämnare. Skönt att det verkar gå åt rätt håll. Nu blir det bara att träna vidare till nästa tillfälle i slutet av april.

Han var så energisk så det gick inte ens att fånga honom på bild :)

Inflyttningsfest!

Idag var det dagen med stort D!

Nu bor Cherokee i egen box och det firade vi med ett inflyttningskalas med morötter. Alla var med på noterna, förutom Cherokee som inte lärt sig tycka om morötter.

Det gick helt smärfritt vilket jag inte hade trott, riktigt. Jag hade fått för mig att Cherokee skulle bli lite tjurig över det men hon verkade tycka det var skönt. Däremot tyckte nog mamma Maggan att hon kom lite väl långt bort, trots att dom står bredvid varandra. Boxen är iofs 7 m lång och så fort Cherokee befann sig längst bort i boxen brummade Maggan. Efter en stund så förstod hon nog att Cherokee inte kom längre än så. Nu har jag gruvat mig flera veckor inför detta så det är så skönt när det är gjort. Det blir också så mycket lättare med mockning och skötsel. Nu ska vi få igång Maggan och börja rida henne, jättekul.

Idag fick Heleno påhälsning utanför sin hage. Det kom en tjej ridandes påstigen som löper utmed långsidan av hans hage. Tänkte att nu ska det bli intressant och se hur han reagerar. Alla hästarna uppmärksammade att det kom en häst längst bort i skogen och Heleno gnäggade till som för att samla alla men stannade kvar vid grinden. Inte förrens hon ridit förbi så gick han fram för att inspektera. Dom är för roliga. Trodde att han skulle brösta upp sig lite, men, nädå. Våra hagar löper som rektanglar bredvid varandra och Heleno går i en ytterhage mot skogen, Arragorn och Botijo går i den andra ytterhagen och stona och Charlie (våran luggslitna ponny) i mitten. Alla hästarna har alltid möjlighet att se varandra vart än dom är i hagarna vilket, tror jag, gör att dom får en flockkänsla. Det är nog viktigt för en hingst att få ha sin flock även om han inte får gå i samma hage. Heleno verkar ha antagit sin flock för han agerar alltid att det är han som har ansvaret om det lurar faror. Han är för gullig...

Reglemente morf utställningar

Nu har äntligen det nya reglementet släppts på engelska - Conformation & function competitions. Det gäller alltså för morfologiska utställningar för PRE.

Jättespännande kvällslektyr, återkommer ev med en sammafattning!

REGLEMENTE 2009>>

Sjuk- & friskrapport

Heleno var inte lika svälld idag som igår kväll. Nu har blodet runnit ner, nästan, mellan näsborrarna som det ser ut. Han verkar inte ha särskilt ont heller, inga huvudskakningar eller nåt sånt. Det låter, också, lite som om han är förkyld när han andas. Däremot så lägger han ena örat lite tillbaka och drar man fram örat så vill det, liksom, åka tillbaka. Vet inte om det var nåt tillfälligt bara ikväll. Kunde inte märka att han tyckte det var obehagligt när jag rörde örat, fram och tillbaka. Är det lika imorgonbitti får jag kanske ringa vet och höra om det kan ha nåt samband. Kanske nån reflex då det antagligen är ganska svullet i näsgången? Vad vet jag...

Typiskt är det iallafall, vi som ska träna för Ricardo på fredag. Det är ta mig f-n som om det inte är meningen att vi ska vara med på dom träningarna. Vi som har tränat så fint nu och skulle visa Ricardo vad duktiga vi blivit, men så blir det antagligen inte. Vi ska då iallafall åka dit och i värsta fall kan vi arbeta med lite skolor i skritt och lite lydnadsövningar. Det är verkligen bra med Ricardo, han brukar ha övningar i bakfickan. Det kommer ju bli problem att anstränga Heleno så länge näsgångarna är svullna, då kommer han ju inte få nå luft och det vore ju snyggt om jag ska kväva honom också... få se om vi tar oss till ridhuset imorgon så vi kan känna oss för lite.

Tur, peppar...peppar, så är då alla andra hästarna vid god fysik och gott mod.

Maggans eventuella ringorm visade sig vara vanliga svamputslag och är nu borta. Antagligen höll nog teorin om att vi slarvat lite när vi blandat i färsk jäst i hennes kraftfoder. Nu löser vi upp jästen i vatten först och sen blandar vi i det.

Campanilla, hon börjar bli lite tung nu. Konstaterade idag att nu har hon fölmage nästan ända upp till ryggen. Tidigare har den varit päronformad. Tyckte ett tag att det stog helt still men det kanske är för att fostret nu tar mer plats uppåt i magen. Hon kommer nog bli väldigt stor, ser det ut som. Det är ju bara 2 månader kvar nu :)

Cherokee hon fortsätter att sköta sig i grimskaft. Hon kan till och med gå in före sin mamma, hon är duktig, hon.

Botijo han avnjuter sina sista veckor som ung-grabb. Nu när snön försvinner och vi kan börja vara på ridbanan igen, så ska vi köra igång med lite grunläggande arbete med honom. Det kommer han nog tycka är kul och jag med. Synd inte han är inriden och utbildad nu, då hade jag kunnat var med på honom istället på fredag. Det hade varit läckert.

Gonatt!

Stackars Heleno

Idag kunde ha blivit en tråkig dag. Imorse när jag tog ut Heleno så var olyckan framme! Han skulle, som alltid på sitt "kärvänliga" sätt, nafsa mig i kläderna när vi paserade ut under skärmtaket och innan jag hann reagera så lyckades han "fya" sig själv genom att kasta upp huvudet i kanten på taket. Nu när det är så pass mycket snö så är frigången under skkärmtaket lägre än normalt. Detta tak är utsmyckat med plankor som dom sågat till lite spetsigt i ändarna och han lyckades naturligtvis träffa en sådan med nosryggen, ca 5 cm under ögonhöjd.

Kan säga att det gjorde ont på honom, ögonen såg ut att rulla runt och han bara stog och gapade. Det började komma blod i näsborren och paniken blev fullständig. Jag vände om och gick tillbaka in i boxen, stängde dörren och sprang ut, hysteriskt. Hjälp, nosryggen av? skallbenent spräckt? hjärnskakning? slaktbil? Jag här själv, vem kan snabbt kolla? Ringde syster för lite psykisk support, bröt fullständigt ut i storgråt. Jag som inte brukar ha några som helst problem att visitera hästar vid skada, då andras hästar, men klarar inte av min egen!

Helenos liv passerade revy, kan jag säga.

Ringde direkt efter till distriktsvetrinären som lugnade mig och sa att det nog såg värre ut än det var och att inte förrän han blött uppemot 10 l kommer han DÖ!!! Dom kunde inte göra nåt utan bad mig avvakta nosblödandet och hjälpa till genom att kyla med is. Tur det är vinter och snö fortfarande. När jag stog utanför boxen kunde jag höra blodet plaska ner i golvet, trodde jag skulle svimma. Men ganska direkt började han tugga hö och efter 15-20 min avstannade
blödandet. Då kunde jag börja lugna mig lite och inse att klarar han av att tugga så borde inte nosryggen vara av på mitten.

Usch vad jag hiade upp mig, känner jag nu i efterhand. Förstår ju nu att plankan hade nog gett vika innan hans huvud hade gjort det, men jag var inte särskilt logisk, vid tillfället. Jag var i chock med stora bokstäver.

Han fick tillbringa dagen i boxen med en timmes utegång under em och då såg han ut som inget hade hänt förutom en ganska påtalande svullen nosrygg. Nu har han verkligen en riktig PRE look med rampfkopf. Stackars Heleno.

Så nu ryker dekorationerna, plankorna ska puts väck!

Fullt ös!

Idag har det varit vår och det märktes, om inte annat, på hästarna. Hjälp vad dom kom igång med hårfällning idag. Dom såg ut som om dom inte sett en borste sen i höstas. Det blev att ta fram fällstenen och karda av, så gott det gick.

Jag fick lov att fota eländet, jag menar, var är glansen =o. Hoppas det inte stannar av nu för det skulle vara skönt om den mesta pälsen ryker.

Det var så soligt ute så jag tog med kameran till stallet, men innan jag hunnit fippla med allt så hade solen lyckatsa kravla sig över bergskammen så hagarna blev i skugga. Trodde jag skulle få några fina kort på hästarna i solen, men inte då. Det var iallafall showigt värre i hagarna eftersom det rasar av snö från taken så jag fick föreviga Cherokees lilla show. Hon kan bocka 10 ggr på raken i sidled. Vig som en katt. Blir kul det!

Här är ett showinslag från Cherokee!

Först ett lungt intro...

Nu sparkar vi igång, håll i er....

Notera att Campanilla är inte så road!

Vi ökar tempot, ytterligare...

Åsså, rullar vi....

Sen är man nöjd... inget har hänt!!

Heleno gjorde ett gott försök att showa lite han med... inte riktigt i klass med sin dotter, dock...

...och Maggan som är nöjd ändå!

Bröderna Grus, dom fattar ingenting... vad hände... missat nåt?

YM katalog

Sitter och väntar på att min kära dotter ska bli färdig för avgång mot stan. Samma procedur varje morgon... bara vi är inne till 08.30!?!

Kan väl jag blogga lite, då, istället för att trampa fram och tillbaka i hallen.

Idag snöar det horisontellt så hästarna fick äta sin frukost inne idag. Dom får vänta med att komma ut till lunchen.

För er som är intresserade så hittar ni 2009-års hingstkatalog från YM (Yeguada Millitar, statliga/millitära hingstdipån i Spanien) via denna länk: Catalogo 2009
Det var väl ingen som var så där jättewow, men bla Reno II var läcker och Urden är nog fin om han stod lite bättre, Urre såg också söt ut.

Håll till godo!

Som man bäddar...

Var bara tvungen...

Tuff brud i lyxförpackning...

Idag var det nån som var duktig.... Cherokee! Hon gick i grimskaft in från hagen, duktiga flickan. Eftersom man är bekväm av naturen så har hon hittills fått sprungit in lös och det trodde jag skulle straffa sig, men, tji fick jag, inga problem, det inte. Det är alltid ett kritiskt tillfälle, första gången, när man skall leda dom in från hagen. Ofta har dom väldigt bråttom in till em-mat också blir dom då så förskräckta när dom, rätt var det är, sitter fast. Hon gjorde naturligtvis ett försök att komma undan, men jag var snabbare och då var det ok.

Denna lilla donna har verkligen ett speciellt temperament. Hon lär inte bli någon nybörjarhäst utan kommer nog kräva en känslig och konsekvent ledare. Hon är känslig ( inte ängslig) utan på ett väldigt uppmärksam och allert sätt samtidigt som hon har en hel del egen vilja. Hon är också oerhört nyfiken och social så det gäller att lära henne använda sitt förnuft på rätt sätt. Trots den egna viljan så är hon inte särskilt envis. Får hon ett tydligt besked så rättar hon sig ganska snabbt efter det. Hon kommer bli härlig, tror jag.

Flera kanske tycker att jag är för "slapp" med mina unghästar och inte "tränar" dom från det dom föds, men jag tycker nog att unghästar ska vara unghästar. Tror vi hinner träla tillräckligt ändå med dom och jag tycker inte dom ska "kunna" mer än vad som krävs för att hantera dom. Jag tror också att dom blir mer lyhörda, om man inte är på dom, hela tiden. Jag har som krav att det ska gå att verka, spruta, avmaska, borsta och tempa om så behövs. Mer krävs inte förrän det är dags att rida på dom. Pussar dom gör jag varje dag, det måste man :) och det kan dom, må ni tro.

Heleno fick ett bra arbete idag i lina och tömmar. Han börjar bli riktigt fin nu. Jag har bytt kraftfoder till honom och det verkar ta bättre, han har också en bättre energi och har lagt bort sin lite lata "loja" stil. Däremot har han kommit in i någon sorts bock-period, ajabaja, gillas inte. Jag kan tillåta det (vilket jag vet att jag aldrig borde, grrr) om han stått ett tag men nu har det blivit nån sorts regel och det är det bara att sätta stopp för. Det roliga är att när jag blir lite förbannad (det tar lite tid innan jag kommer dit) då skärper han till sig till max och det arbete jag då får ur honom är helt fantastiskt, då gör han allt han kan för att vara till lags. Därför måste jag bli bättre och mer konsekvent och kräva arbete från första steg. Det blir mitt mål tillsammans med mina axlar som faller fram i ridningen.

Åsså, en bonusbild på älskade Maggan som fyller 20 år i år. Kan man inte tro om henne, trots 2 föl på senare år. Hon är rund och fräsch och välbevarad. Hoppas hon får vara kvar med mig minst 10 år till och att jag kan få en till fölunge, för det är verkligen nåt hon är bra på.

Hon har varit hos mig i snart 17 år och hör liksom till familjen.

Träning i Vika

I fredags bar det iväg till Vika och ridhuset för träning. Nu jäklar ska här tränas! Vi mötte upp Pera och Esko, jättekul att ha en träningskompis. Heleno tyckte också det var jättespännande med lite sällskap av Esko, tror han blev lite kär, faktiskt och gav allt för att försöka imponera. Han hade så otroligt mycket energi att göra av med så träningspasset började där det borde ha slutat. Heleno gav allt första 20 min sen var han inte så kaxig, längre. Han måste lära sig spara på krutet.


Det blev då inte så mycket träning utan mest parering av pigg häst men han är iallafall jättterolig att rida när han bjuder så pass. Nu var ju detta 2:a derssyrpasset sedan i sept så han fick lov att vara lite pigg och sprallig - det bådar bara gott.


Det som blir det stora arbetet nu är att få igenom honom i sidorna samt komma åt hans svaga vänster-bak. Här kommer jag göra mycket av arbetet i lina. Nu är det verklifgen inte bara hästen som är otränad utan, i hög grad, jag själv, också. verkligen nyttigt och avslöjande att fota. Ser ju då att mina kontorsstolsaxlar även gör sig påminda in min ridning. Jag låter axlarna falla fram och det måste det bli slut med, absolut bums! Magmusklerna verkar också ha "förtvinat"! Tur att det brukar gå ganska fort ändå att komma tillbaka. Mina händer är också lite för statiskt höga - Heleno fixar inte det ännu, måste komma ihåg att sänka dom tills dess Heleno orkar bära sig i en högre form, igen.

Det är så kul att komma iväg och träna men... vilket ståhej. Det är värre än om jag skulle resa bort i flera månader. Jag har sånt sjå innan jag är på plats så det blir nästan jobbigt. Det ska packas kläder, matsäck, grejor åt hästen, det ska putsas, och flätas, man ska vara toafördig och inte hungrig - pust och stön - kunde inte jag också bara göra det enkelt, kasta in hästen och bara dra. Förstå om jag ska ut och tävla, då får jag ju planera flera veckor innan, men det är lika om man ska på semester. Det är ett så stort företag så det blir bekvämast att vara hemma.


Det här måste jag helt enkelt träna bort.



Vi fotade lite men det var för mörkt i ridhuset. Har försökt ljusa upp några foton och resultatet blir inte så särskilt bra, men jag bjuder ut några iallafall.

Panikdag

Idag var en knasig dag. Vaknade 08.06 med ett ryck av att mobilen ringde, det var syrran, och tur var det annars har jag nog aldrig vaknat mer. Skrek på Therese, som också sov, VI HAR FÖRSOVIT OSS!!! PANIK!! Hästarna måste ha mat, duscha, frukost, upp med Therese, vara på jobbet och Therese i skolan senast 08.30 - det blev inge mer än att hoppa i kläderna, förbi stallet och slänga åt dom mat - fick stå inne och äta frukost - gasa järnet till jobbet. Therese kvar i sängen, började, tack och lov, 1000 så hon fick ta bussen, senare.
Allt blir helt hopplöst när man försover sig. Var så speedad första timmarna på jobbet så inget blev gjort som det skulle bli. Hem från jobbet, snabbt till stallet och mocka hästarn, hem igen för att nu äntligen få duscha och sedan vidare för att hålla excelkurs. Det blev en pizza till familjen, kan jag säga, som kvällsmat och ingen var ledsen för det, till vårat favoritprogram -Arga snickaren, hur kul som helst. Vi gottar oss riktigt i hur klåpiga och dana alla är (vi har inga problem med lister, närå....) och vilka "tokiga" projekt folk drar på sig (vi är inte spekulanter på ett torp som ingen brytt sig särskilt i de senaste 50 åren, närå...) HaaHaa, ska bli kul, det här.

Igår började tövädret. Lite synd nu när det varit så bra underlag. Fick arbeta Heleno i skritt för det blev hela tiden snögloppor i fötterna, trots snösulor. Men det är nyttigt det också, det blev mycket öppna på volt och från öppnan övergångar till trav. Gick riktigt bra, han är väldigt stark av naturen. Försökte också kräva en lite högre form i öppnan och då blev det lite svårare för honom att behålla böjningen. På fredag har vi bokat ridhuset i Vika så jag får rida igenom honom på ett fast underlag. Ricardo är ju på gång igen. Den 20:e mars kommer jag och Petra rida i Vika. De ser vi fram emot.

Salig soppa

Nu vill det bara j***as med dessa datorer. På jobbet, mitt i värsta rusch med statistik, översättning av hemsidor och kurser, så har jag fått diverse program uppgraderade till nya versioner vilket gör att allt tar mycket längre tid innan man hittar tillbaka och känner sig hemma i programmen, igen. Hemma köpte jga en ny dator för 2 v sedan, funkade i 1 v och sen var det stopp. Vet inte hur många datorer vi förbrukat senaste åren... hemmadatorn har tappat drivrutinerna till bildskärmskortet och inte ens efter 2,5 timme (puhh) med HP support så lyckades vi fixa till det, dessutom håller windows på att ideligen köra automatiska uppdateringar (fast jag avmarkerat) i tid och otid - nåt har hänt. Inte ens efter systemåterställning funkar det, nu blir det ominstallation och det lär dröja 2 v innan jag skulle få hem skivorna för att göra den.


Man blir så trött, en dator ska bara vara och slå på och sen köra!

Unghästar - härliga unghästar (från det ena till det andra, liksom) satt och tittade på foton och blir alldelens nostalgisk. Cherokee var så oerhört gullig som föl och nu är hon 10 mån och en stor dam. Det går så fort. Nu är det ju dags att börja lekskolan.












Lika med Aragorn och Botijo. Aragorn har ju tom blivit en häst. Han har vuxit till 165 cm och lär nog inte sluta förrän han är närmare 170 och Botijo han har dragit iväg till 160 cm och blir nog en ganska stor PRE - skulle tro han slutar nånstans kring 165. Det är alldelens lagom. Han måste brås i storlek på sin far för Campanilla mäter dryga 158 cm.

Här är några foton på Aragorn med sin matte Maire under träningen häromdagen då han var så duktig att jobbas från högersidan.






Höger









& vänster...






& ptrooo... det kan ha nu - det blir nästan tvärstopp.











& pappa Baloo som böjer igenom riktigt bra, får med sig nacken och inner bak.












& här lite halvastegs-träning i hygglig form. Även om han inte riktigt orkar in med bakbenen så sätter han sig fint, iallafall och vinklar sitt bäcken.








Det var ett väldigt tjat nu med att arbeta för hand men det är stort fokus på det nu.

Ny månad

Måste skriva nåt eftersom det är ny månad, annars blir det tydligen svart på bloggen!