Evig väntan...

Vad jag väntar och väntar och väntar... just nu känns det som om jag är inne i nån sorts standby-period. Campanilla vägrar föla och gården dröjer. Förhoppningsvis ska Campanilla släppa ut denna unge inatt, satte en flaska vitt på kylning och hade tänkt att hon skulle vara klar under tidig kväll, men nu är kl snart 10 och hon låter vänta på sig, flaskan med, hm... denna vaka har varit skitdryg, 4 veckor utan en hel natts sömn börjar sätta spår. Men jag är iallafall så glad att det inte blev en kastning, så vad gör det...

Gården har vi väntat på i snart 9 månader, nästan hela Campanillas dräktighetstid! Måste nog ändå säga att jag besitter ett sju jäkla tålamod. I mitten på juni ska vi upp i arrendenämnden och förhoppningsvis ska vi ha ett klart besked ett par veckor därefter, varför vill folk bara jävlas, arrendet gäller ynka 6 ha. Känns lite bråttom då sommarn ju börjar nu och vi hade behövt sommaren på oss att renovera huset, men, men, den som väntar på något gott, får jag hoppas.


Har hittat ett underbart Guardiolasto, också, som skulle vara förträfflig till Heleno, men innan vi får klart med gården så får jag vänta på det också, suck...


Imorgon hoppas jag få presentera ett föl här - ser på min skärm att Campanilla är ganska irriterad och piskar en hel del med svansen. Hon läckte också mjölk tidigare ikväll, så nu måtte det väl ske.

... så länge får vi hålla tillgodo med hennes sista föl...