Idag var det nån som var duktig.... Cherokee! Hon gick i grimskaft in från hagen, duktiga flickan. Eftersom man är bekväm av naturen så har hon hittills fått sprungit in lös och det trodde jag skulle straffa sig, men, tji fick jag, inga problem, det inte. Det är alltid ett kritiskt tillfälle, första gången, när man skall leda dom in från hagen. Ofta har dom väldigt bråttom in till em-mat också blir dom då så förskräckta när dom, rätt var det är, sitter fast. Hon gjorde naturligtvis ett försök att komma undan, men jag var snabbare och då var det ok.
Denna lilla donna har verkligen ett speciellt temperament. Hon lär inte bli någon nybörjarhäst utan kommer nog kräva en känslig och konsekvent ledare. Hon är känslig ( inte ängslig) utan på ett väldigt uppmärksam och allert sätt samtidigt som hon har en hel del egen vilja. Hon är också oerhört nyfiken och social så det gäller att lära henne använda sitt förnuft på rätt sätt. Trots den egna viljan så är hon inte särskilt envis. Får hon ett tydligt besked så rättar hon sig ganska snabbt efter det. Hon kommer bli härlig, tror jag. Flera kanske tycker att jag är för "slapp" med mina unghästar och inte "tränar" dom från det dom föds, men jag tycker nog att unghästar ska vara unghästar. Tror vi hinner träla tillräckligt ändå med dom och jag tycker inte dom ska "kunna" mer än vad som krävs för att hantera dom. Jag tror också att dom blir mer lyhörda, om man inte är på dom, hela tiden. Jag har som krav att det ska gå att verka, spruta, avmaska, borsta och tempa om så behövs. Mer krävs inte förrän det är dags att rida på dom. Pussar dom gör jag varje dag, det måste man :) och det kan dom, må ni tro.
Heleno fick ett bra arbete idag i lina och tömmar. Han börjar bli riktigt fin nu. Jag har bytt kraftfoder till honom och det verkar ta bättre, han har också en bättre energi och har lagt bort sin lite lata "loja" stil. Däremot har han kommit in i någon sorts bock-period, ajabaja, gillas inte. Jag kan tillåta det (vilket jag vet att jag aldrig borde, grrr) om han stått ett tag men nu har det blivit nån sorts regel och det är det bara att sätta stopp för. Det roliga är att när jag blir lite förbannad (det tar lite tid innan jag kommer dit) då skärper han till sig till max och det arbete jag då får ur honom är helt fantastiskt, då gör han allt han kan för att vara till lags. Därför måste jag bli bättre och mer konsekvent och kräva arbete från första steg. Det blir mitt mål tillsammans med mina axlar som faller fram i ridningen.
Åsså, en bonusbild på älskade Maggan som fyller 20 år i år. Kan man inte tro om henne, trots 2 föl på senare år. Hon är rund och fräsch och välbevarad. Hoppas hon får vara kvar med mig minst 10 år till och att jag kan få en till fölunge, för det är verkligen nåt hon är bra på.
Hon har varit hos mig i snart 17 år och hör liksom till familjen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar