... heter Lennart & Bosse, puss på er! Det är inte en snickare på bilden, utan en yogande Robban mitt i bygget. Ni förstår ju att vi behöver lite extrahjäp!
Imorse körde bästa snickarna igång arbetet med att reparera fuktskadan. Gissa om vi var spända när vi åkte ut på kvällen för att se vad dom hunnit med och vi fick nästan en chock, så flitiga dom varit. Vilken härlig känsla att bara komma dit och en massa jobb är gjort.
Dom hade rivit väggen mellan vardagsrummet och toan, börjat växla av takbjälken och rivit ut golvet i lillstugan, den som ska bli Therese. Det roliga var att under det synliga golvet i lillstugan så hittades ett riktigt gammalt golv välbevarat. Plankorna är 30 och 40 cm breda och 4 cm tjocka. Golvbrädorna har satts ihop med täljda pluggar istället för att det är spontat. Gissa om vi blev glada, så nu har vi bestämt att det blir inget klinkergolv i hallen utan ett robust trägolv. Det spar en massa arbete åt oss och vi slipper vänta in hantverkare för att lägga klinkern. I lillstuga gjuter vi ett nytt golv.
Ja är bara så glad i detta torp och har nog aldrig kännt mig så hemma någonstans som här. Lite märkligt, faktiskt. Kanske för att det påminner mycket om mormor och morfar´s gård, så nu längtar jag till det blir vår och sommar så man kan springa ute i grus och gräs barfota.
Så här såg det ut igår när vi lämnade torpet:
... och så här såg det ut när vi kom, idag...
Här är skadan på övervåningen, håll i er:
Snacka om fuktskada. Här har det läckt in i minst 30 år?!
Lillstugan, där dom rivit ut golvet ända ner på backen:
Golvbrädorna:
Åsså lilla Mio som är så trött!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar