Till minne av Legendario Diablo

Jag är så ledsen, så ledsen.

Igår kväll fölade Campanilla och det gick inte vägen med fölungen. Han fastnade med sitt bäcken och innan vi lyckats få ut honom så var han så svag att vi inte lyckades livrädda honom. Navelsträngen hade klämts för lång tid, antagligen. Hur han kunde sitta så fast, får vi aldrig veta.

Vår veterinär Anna hjälpte oss via telefon och jag är så oerhört tacksam för det. Tack och lov att Campanilla klarade sig så bra, trodde nog att hon också skulle gå förlorad men tack vare Robbans insats så lyckades han till slut få ut fölet.

En stor vacker hingst som antagligen hade fått Helenos färg. Han hade stjärn, vita ben och såg helt välskapt ut. Så otroligt len i pälsen. Diablo var det bestämt att han skulle heta och kanske det var någon mening med det.

Han kommer för alltid stanna hos oss!